
Det är inte ofta jag gör det men det händer - att jag läser deckare. Nu gör jag det för Breakfast Book Clubs skull. Av bokens många hänvisningar till tidigare händelser förstår jag att jag borde läst de två första böckerna i Carin Gerhardsens Hammarbyserie innan jag gav mig i kast med
Vyssan lull. Samtidigt slipper jag irritera mig på just hänvisningarna - det brukar inte vara så roligt att läsa om händelser man redan känner till.
Deckare och deckare förresten - inte många deckare i svenska deckare utan desto fler trötta poliser. I
Vyssan lull ska de ta reda på vem som skurit halsen av en ung kvinna och hennes två små barn.
En deckare är alltid avkopplande.
SvaraRaderaGott Nytt År!
Tack och ett Gott Nytt År till dig med!
SvaraRadera