Igår försökte jag redigera lite men det gick inte alls. Nästan kräktes över min egen text. Trött på den.
Jag satte mig att läsa en bok istället vilket kändes mycket bättre.
Öppnar mitt manus ikväll, igen ... Men hallå, SÅ dåligt är det väl ändå inte? I samma veva hör redaktörkompisen av sig via FB. Hon vill att vi lunchar på lördag. Tja, kan jag väl ...
Det vänder. I morgon.
SvaraRaderaDet är livet i den skrivande berg- och dalbanan. Vi kan bara hänga med så gott vi kan :)
SvaraRaderaNär du kräks, är du klar! Överlåt nu redigerandet till redaktören på förlaget som antar dig:)
SvaraRaderaDu är snäll du, Jane! :)
SvaraRadera