T:s semester börjar nu och ordningen är återställd. Jag är inte gräsänka längre. Jag får inte sitta i bästa hörnan, jag har ätit mer än jag borde och jag kan inte breda ut mig i sängen som jag vill.
Jag gillar att vara helt ensam ibland, utan att tala med någon. Ensam med mina tankar. Sen får jag krupp.
Nya manuset snurrar runt i skallen men jag liksom fastnade i perspektivträsket. Men så skrev jag ihop en snutt som jag testade på min skrivargrupp. Förstår man? var frågan.
Jodå.
Bra, då fortsätter jag på samma vis.
Awww. "Ordningen är återställd." vad fint! Romantiskt, också. :)
SvaraRaderaJag hann inte få krupp denna gång i varje fall. Men jag får mer skrivet när jag har folk omkring mig än när jag är helt ensam. Jag tror att människor (och regn!) inspirerar mig.
SvaraRadera