tag:blogger.com,1999:blog-13781966844427225892024-03-16T02:12:05.436+01:00Annika EstassyDitt och datt om ditt och dattAnnika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.comBlogger4373125tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-26355604279473489022024-03-14T17:37:00.000+01:002024-03-14T17:37:15.788+01:00Dags för redaktören!<p>Så där, nu skickade jag <i>Vindarnas hus</i> till min redaktör för första gången! Jag har redigerat intensivt i 3-4 veckor för att hinna bli klar senast idag. Deadline är i morgon men då ska jag till sjukgymnasten på förmiddagen och till Perpignan för att byta däck på bilen på eftermiddagen. Nu kan jag slappna av när det gäller manuset och fortsätta planera inför flytten. Prio ett är att rensa en massa så att jag kan boka flyttfirman nästa vecka. Juni då vi flyttar är tydligen högsäsong för flyttfirmor så det gäller att vara ute i god tid. Köparna köper loss gästhusets hela inredning, en granne har köpt husgeråd därifrån och kommer även att köpa matbord, pergola och utomhusväxter. Som sagt – jag kommer inte att vara sysslolös medan jag väntar på att få manuset i retur från redaktören!</p><p>Sedan vill jag ta långpromenader med Dexter i det UNDERBARA vårvädret.</p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-2698527073627454462024-03-08T19:10:00.001+01:002024-03-08T19:15:50.216+01:008 mars<p>Internationella kvinnodagen idag och jag måste säga att jag är väldigt glad att jag föddes som kvinna. Att vara man verkar inte alls lika kul. Men vi måste vara uppmärksamma på och kämpa emot de otäcka krafterna som vill vrida tillbaka klockan till Medeltiden.</p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-30345495330292975272024-03-08T09:02:00.009+01:002024-03-08T18:38:50.418+01:00Nya flyttbestyr<p>De blivande ägarna av vårt hus tar över båten och jag slipper därmed sätta ut den till försäljning med allt stök det innebär. Skönt! <br />Och så har vi fått en hyresrätt i Linköping, en 3:a med balkong från 2016 som är exakt lika stor som vårt hus. Det tar en kvart att promenera längs Stångån till stadskärnan, och lägenheten har fina grönområden alldeles intill husknuten. Tillträdet är den 1 juni och vi kommer alltså att ha dubbla boenden under en månad. Det ger oss tid att flytta i lugn och ro. <br />Jag har kontaktat firman som vi anlitade när vi flyttade ner hit och de hjälper oss gärna igen men behöver förstås veta hur stor flyttlassen blir. Det vet jag inte ännu vilket stressar mig en aning men jag får helt enkelt skriva upp vad jag önskar flytta med och hoppas att jag lyckas bli av med resten på ett eller annat sätt. Våra bästa grannar har i varje fall redan tingat en hel del saker och jag hoppas att de nya ägarna ska vilja köpa inredningen i lillhuset.<br />Inte klokt egentligen antalet gånger jag flyttat sedan 2004: åtta gånger inklusive denna flytt och Vätö! </p><p>Mitt i allt detta fortsätter jag jobba med <i>Vindarnas hus</i>. Jag har skrivit förslag på en säljtext (sånt tycker jag är roligt) som förlaget köpte rakt av med ett litet tillägg, och omslaget är klart och godkänt av mig. I april presenteras höstens böcker för bokhandlarna därav att sånt måste vara färdigt trots att boken inte kommer ut förrän i slutet av oktober. Katarina Ewerlöf har tackat ja till att läsa in ljudboken vilket blir toppen.</p><p>Annat jag hunnit med är att få bilen servad och beställa däckbyte. Framdäcken slits oerhört snabbt här nere på grund av de kurviga vägarna och alla rondeller. Bilen är dessutom framtung. Just bilen är förresten också något att ta tag i. Vi privatleasar den och måste bestämma om vi ska lämna tillbaka den för att sedan skaffa en ny i Sverige eller om vi ska köpa ut den.</p><p>Nu ska jag kvista ner till sjukgymnasten och få min axel ompysslad. Just det – vädret: det regnar! Inte tillräckligt men mer regn väntas i morgon sägs det.</p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-84365741003751236302024-03-05T11:29:00.000+01:002024-03-05T11:29:05.201+01:00Sålt – nästan<p>Vi har sålt vårt fina hus! Åtminstone nästan, för köparna har 10 dagars ångerrätt (14 dagar i Sverige) så allt kan fortfarande hända, åtminstone i teorin. Likvidavräkningen är satt till den 1 juli vilket blir på dagen 6 år efter att vi flyttade hit. Märkligt sammanträffande ...</p><p>Det var i höstas som T och jag började fundera på om vi skulle sälja och flytta tillbaka till Sverige. Med tanke på hur långsam husmarknaden är i vår by, trodde vi att det skulle ta tid att hitta köpare till det pris vi ville ha. Upp till två år kanske. Det tog fyra veckor! Köparna är fransmän från Paristrakten.</p><p>Vi flyttar alltså tillbaka till Sverige för att bosätta oss i Linköping istället, nära barn och barnbarn. Men vi släpper inte vårt älskade Côte Vermeille utan tanken är att långtidshyra en lägenhet under de svenska ruskmånaderna november och januari-februari. Vi gör en rockad helt enkelt: har Linköping som bas och söker oss söderut ibland istället för tvärtom. </p><p>Så nu har jag inte bara en roman att göra klar utan jag ska även organisera ännu en utlandsflytt, sälja av sånt vi inte tar med oss upp, kontakta myndigheter och banker i respektive land, avsluta en massa här nere samt hitta en bostad i Linköping! Och så min trasiga axeln ovanpå det ... </p><p>Jag vet redan att jag kommer att sakna den utmärkta och lättillgängliga franska sjukvården. För att inte tala om vädret, havet, bergen, utsikten, maten, vännerna ... Men familjen är ändå viktigast och förutom att vara nära den ser jag fram emot riktiga jular, färska tulpaner, pepparrotsvisp och svenska fikor. Närheten till Stockholm är också ett plus.</p><p>Nu gäller det alltså att hitta en bostad i Linköping. Som tur är har jag stått länge i den kommunala bostadskön så jag tror inte att vi blir bostadslösa. En hyresrätt till att börja med alltså, så får vi se hur vi gör sedan när vi väl är på plats.</p><p>Vårt lilla hus på kullen är nog inte glatt att vi flyttar. Hur ska jag annars tolka att ugnen plötsligt lagt av, en av takspottarna blinkar konstigt och att ventilen på varmvattenberedaren i gästhuset läcker?</p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-1597402770660226122024-02-26T13:04:00.002+01:002024-02-26T16:34:09.342+01:00ManusmöteTack vare den hostdämpande medicinen jag hittade i en gömma, slapp jag jobbiga hostattacker när fru förläggare och jag hade vår tredje och sista manusgenomgång i förmiddags. I morgon börjar jag således en ny redigeringsomgång men den blir inte alls lika omfattande som de två innan. Jag brukar lägga mycket tid på redigeringen så inget konstigt med så många omgångar. Dock har <i>Vindarnas hus</i> tre olika tidsperspektiv, vilket kräver att jag är extra noggrann. Men bra blir det!Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-89575250698677668942024-02-25T19:39:00.003+01:002024-02-25T19:42:53.798+01:00Bekräftad ruptur<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEhdrhaWZlmTIwZthYxixHmnzOEeVBzttHuq8S8SaSGUvWszZJXXbqO4t2n7fecpHUBUlyn0X25QpolUgCHqjhqp-n5oZ_MtOuyc7GC-nhT_aoYsDqkGdTkIiQUyIe_M39o0pThPUI_fLV-ekqJfh8ZUXsOM6nq3BSAxvDidctD0xw8tb1dEFhGV8b22EAxO" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="621" data-original-width="958" height="207" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEhdrhaWZlmTIwZthYxixHmnzOEeVBzttHuq8S8SaSGUvWszZJXXbqO4t2n7fecpHUBUlyn0X25QpolUgCHqjhqp-n5oZ_MtOuyc7GC-nhT_aoYsDqkGdTkIiQUyIe_M39o0pThPUI_fLV-ekqJfh8ZUXsOM6nq3BSAxvDidctD0xw8tb1dEFhGV8b22EAxO" width="320" /></a></div>Analysresultatet från axelartrografin kom redan i fredagkväll och även om jag inte förstår i detalj de medicinska termerna är det i varje fall helt klart att jag har en supraspinatusruptur på 1,12 cm. Den 18 mars ska jag träffa ortopeden och få veta mer. Som om det inte räckte har jag dessutom gått och blivit förkyld och har en sådan där urjobbig torrhosta. Perfekt med tanke på telefonmötet jag ska ha med min förläggare i morgon för att prata om <i>Vindarnas hus</i>. Ett möte jag hade sett fram emot! Jag hoppas att hett te och honung ska hålla hostan i schack.Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-80300178578602752222024-02-24T08:13:00.000+01:002024-02-24T08:13:06.294+01:00Hurra för regn och kortisonsprutor!<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzwq229FvOQ1XG1BbOtnOHCQ3OaHcXbr8czV5AVUZHcwAo7EGVv7BosofWkomv09kyorYuxEIijzOCMmSwfI0fa3stN7MSiqoDHz5w7OUqKKou_2rG8614E0KedhZ52fUyUAaYW-XyiVZtqaI1bJ5FheNyjWMHhry19zGmP-3tyHQPFtEos91pJWr_N6PE/s4032/811E15E2-CC77-461E-B9B9-E981C9FCE2C4_1_201_a.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1816" data-original-width="4032" height="288" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzwq229FvOQ1XG1BbOtnOHCQ3OaHcXbr8czV5AVUZHcwAo7EGVv7BosofWkomv09kyorYuxEIijzOCMmSwfI0fa3stN7MSiqoDHz5w7OUqKKou_2rG8614E0KedhZ52fUyUAaYW-XyiVZtqaI1bJ5FheNyjWMHhry19zGmP-3tyHQPFtEos91pJWr_N6PE/w640-h288/811E15E2-CC77-461E-B9B9-E981C9FCE2C4_1_201_a.jpeg" width="640" /></a></div><br />En natt utan smärta i axeln, den första sedan den 14:e eller om det var den 15:e december då jag föll och skadade den. Vilken fantastisk känsla! Jag reagerar alltså mycket positivt på kortisonsprutan jag fick rakt in i den skadade senan/muskeln igår. Läkaren gav mig först lokalbedövning och med hjälp av röntgenkameran hittade han precis var han skulle sticka. Han injicerade även kontrastmedlet. Sedan gick jag över till rummet där scannern var, en mindre och tyst variant av en magnetröntgen. På franskt vis fick jag med mig bilderna tillbaka hem men själva resultatanalysen dröjer tills på tisdag. Som jag känner mig just nu borde det inte vara nödvändigt med operation. Hoppas, hoppas! Vi kommer nämligen att ha väldigt mycket för oss i vår och sommar och jag kan helt enkelt inte vara ofärdig. Om två-tre veckor vet vi om våra planer kommer att gå i lås eller inte. Spännande tider ...<p></p><p>Bilden ovan tog jag igår strax efter kl 18. Solen är på väg ner bakom mig, eller bakom bergen snarare, och månen är rund och fin. Det åskar i den mörka molnmassan men inget regn hos oss. Fast igår natt fick vi faktiskt 15 mm regn. Hurra!</p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-32320267098102785652024-02-21T12:59:00.002+01:002024-02-21T12:59:40.914+01:00På dagens att-göra-lista<p>På schemat idag står besök hos sjukgymnasten, besök av grannarna och så besök av firman som ska energideklarera huset. Hur det senare går till har jag ingen aning om men jag lär bli varse. Jag antar att jag ska få svara på frågor om tjocklek på isolering och annat kul, så bäst att ha huspärmen redo. Den 7 mars kommer en annan firma hit för att provtrycka huset för att se om värdena håller sig inom godkända gränser. Vi gjorde samma sak för några år sedan och fick anmärkrningar som nu är åtgärdade. Vi har bl a bytt ut alla spottarna i taken mot ledvarianter som håller tätt bättre.</p><p>Roligare än allt ovan är att titta på de omslagsförslag till <i>Vindarnas hus </i>som förlaget mejlar över. Det kommer att bli jättefint och inte likna de tidigare men ändå kännas som en Annikabok. Roligt med förnyelse!</p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-65118279336974661942024-02-20T20:45:00.000+01:002024-02-20T20:45:18.456+01:00Gynnbesök och dokusåpa<p>Apropå saker jag gör medan jag väntar på att få manuset i retur ... Vid gårdagens rutinundersökning hos gynekologen (cellprov + ultraljud) fick jag veta att livmoderslemhinnan blivit tjockare sedan senaste undersökningen för tre år sedan. Gynekologen tog ett vävnadsprov (biopsi) för säkerhets skull. Det gjorde man 2016 också (i Sverige) och av samma anledning. Då var provet negativt och jag hoppas att det blir samma resultat även den här gången. Svar kommer om tre veckor. </p><p>Jag har annars varit upptagen med att gå igenom och sortera en massa papper som har med huset att göra. Jättetråkigt! Har förresten tittat på <i>Love is Blind Sverige</i> (Netflix) som det talats en del om, och jag blir som vanligt förundrad över deltagarnas ibland hämningslösa öppenhet. Inte ens om jag fick betalt skulle jag delta upp i en dokusåpa. Tror jag.</p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-39531044532572287222024-02-14T12:57:00.003+01:002024-02-14T12:58:17.587+01:00Lägesrapport<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh43q-0f7xEYmvfoWTHSdFP6C4AMdGODYN6LTNdNXFoT34_PXLc6eaMXSe-iwP-wOZ90TzoQPTVGyNRkzoKS0gCKJzUGNZCzKc_O5YYZsClAFSdCqVOepP0HHiD5pCfqQntDEG2q8VvZSjVSqa7tMu-pAOyOtW9hTS2ul5172aPdhf6Bh_hT590CFMbe7i8/s4032/B79CB50E-9375-44CE-9A17-20C529526CBE_1_201_a.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1816" data-original-width="4032" height="288" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh43q-0f7xEYmvfoWTHSdFP6C4AMdGODYN6LTNdNXFoT34_PXLc6eaMXSe-iwP-wOZ90TzoQPTVGyNRkzoKS0gCKJzUGNZCzKc_O5YYZsClAFSdCqVOepP0HHiD5pCfqQntDEG2q8VvZSjVSqa7tMu-pAOyOtW9hTS2ul5172aPdhf6Bh_hT590CFMbe7i8/w640-h288/B79CB50E-9375-44CE-9A17-20C529526CBE_1_201_a.jpeg" width="640" /></a></div><br />Veckans första besök hos fysioterapeuten avklarat. Jag går dit onsdagar och fredagar och har vid det laget blivit tjänis med såväl Christophe och hans sambo som driver stället som med patienterna som kommer dit varje vecka samtidigt som jag. Stället är rena sambandscentralen och det delas friskt av diverse byskvaller. Det blir mycket skämt och skratt och tonen är ibland rå men alltid hjärtlig. Jag har aldrig varit till en sjukgymnast i Sverige så jag vet inte om där ges samma möjlighet till umgänge patienter emellan eller om det är precis tvärtom – att man inte vill att patienterna, av konfidentiella skäl, ska ha koll på varandras behandlingar. Personligen tycker jag att det är roligt att prata med byborna och jag är alltid på bra humör när jag går därifrån. Mörbultad men glad.<p></p><p>Dagens väder illustreras av bilden jag tog från sovrumsbalkongen strax före lunch: Milt, soligt och vindstilla.</p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlQJBMxfiDWFJrsqD29GitmCd_K2KxqhHVXSrXAK38exir-hzcOq9-izIoboIsV7y_GgyD8mt979j2eNzdU1rQ27X9qJ7vlDO6Od81SqndUEOSMbegIRidJ6s0XWZzDZ2wqkmfd02dmJEPNUzxO-rcIktKcxhDtPuts_Qn2_-sCMJZcAn1A7IYsL39uTKg/s452/9789175036939.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="452" data-original-width="280" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlQJBMxfiDWFJrsqD29GitmCd_K2KxqhHVXSrXAK38exir-hzcOq9-izIoboIsV7y_GgyD8mt979j2eNzdU1rQ27X9qJ7vlDO6Od81SqndUEOSMbegIRidJ6s0XWZzDZ2wqkmfd02dmJEPNUzxO-rcIktKcxhDtPuts_Qn2_-sCMJZcAn1A7IYsL39uTKg/s320/9789175036939.jpeg" width="198" /></a></div>Jag har läst ut en bok som jag haft liggande ett tag: <i>Dimmornas lek</i> av Kate Morton. Den får en 3:a i betyg. Ska nu ge mig i kast med hennes <i>Klockmakarens dotter</i>. <p></p><p>Jag har en rejäl bokhög på nattduksbordet som jag passar på att beta av under tiden som manuset till <i>Vindarnas hus </i>är hos min förläggare Clara. Hon ska läsa igenom texten en sista gång innan manuset går vidare till redaktören.</p><p>Hade det inte varit för att jag är förbjuden att överanstränga axeln, skulle jag ha passat på att plantera om och fixa med växterna utomhus också, men jag vågar inte utmana ödet. </p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-56342914492632563272024-02-09T08:30:00.005+01:002024-02-09T19:23:10.683+01:00Klar för den här gången!<p>Så där – nu är manuset skickat till min förläggare Clara på Norstedts igen, och det en hel vecka före deadline. Hurra! Förutom att fila på själva texten har jag rumsterat om bland kapitlen för att få bättre balans och dramaturgi, förtätat, fördjupat och skrivit till nya kapitlen vilket ger berättelsen ytterligare ett lager och därmed en ny dimension. Tycker jag i varje fall.<br />Det är så himla roligt att jobba med <i>Vindarnas hus</i>! Inte alltid enkelt (snarare tvärtom) men oerhört tillfredsställande eftersom jag ju märker att berättelsen tjänar på all denna redigering. </p><p>Nu ska jag vila mig från berättelsen och även vila axeln. Klantig som jag är lyckades jag med konststycket att ramla i går när Dexter och jag lämnade huset. Jag föll långsamt ett par trappsteg och rullade på något vis över brevlådan så jag hamnade i sittande ställning precis utanför grinden. Ett sånt där märkligt fall som uppstår när man inte har en fungerande höger arm som kan slängas ut för att hålla balansen eller ta stöd mot något. Jag skrämde slag på grannen som såg mig ramla. Han var övertygad om att jag hade slagit mig halvt fördärvad. Det hade jag inte. Men tyvärr smärtar axeln rejält nu igen, och jag skulle tro att senan slets av lite till. Tur ändå att jag var i stort sett klar med redigeringen när det hände så att axeln hinner vila innan det är dags att sätta tänderna i manuset igen.</p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-46437779387964379772024-02-07T21:32:00.001+01:002024-02-09T07:54:59.571+01:00Femtio sidor kvar!<p>Genomläsningen (som även innebär redigering eftersom jag hittar saker som jag vill eller måste ändra) går fint fint, måste jag säga och jag kommer att bli klar till helgen redan. Jag har suttit längre pass än jag hade räknat med eftersom min axel inte gör lika ont längre! Inte på dagen i varje fall. Nätterna är fortfarande urjobbiga och rörligheten är marginellt bättre. Men ändå!</p><p>Det är vår i vårt hörn av världen och mimosan har fått sällskap av mandelträden. Men bergen blommar inte som de brukar. Dels för att det är för torrt, dels för att många träd försvann i den stora branden förra våren. </p><p>I Linköping har det kommit tre decimeter snö på fem timmar.</p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-9850018646006099572024-01-31T17:48:00.000+01:002024-01-31T17:48:53.394+01:00Dags för ännu en genomläsning<p>Jag tycker väldigt mycket om <i>Vindarnas hus</i> måste jag säga. Ju mer jag jobbar med berättelsen, desto fler lager blir det. Den växer och fördjupas. I dag skrev jag in den sista kompletteringen och i morgon startar genomläsningen. Jag har två veckor på mig innan texten ska tillbaka till förläggaren. Eftersom manuset är på 268 sidor räcker det att jag läsar 20 sidor om dagen. Ingen stress alltså och går att kombinera med besöken hos sjukgymnasten, promenaderna med Dexter, diverse pyssel samt dagliga tupplurar som är ett måste då jag inte sover mer än 5 timmar per natt pga ont i axeln.</p><p>Stackars Dexter har öroninflammation igen. Veterinären säger att han förmodligen reagerar på något i luften, typ pollen. Öroninflammationer hos hundar är alltså inte samma slags sjukdom som hos oss tvåbenta, utan en överkänslighet mot något. Behandling är en kräm som sprutas in i örat. Han hatar det så det är en pärs varje gång han ska få sin dos.</p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-84206648295292752922024-01-29T19:06:00.003+01:002024-01-30T08:27:10.209+01:00Axelartrografi<p>Så träffade jag ortopeden/kirugen idag. Han var mycket pedagogisk och förklarade vad han trodde var felet med min axel. Men för att vara helt säker måste jag göra en axelartrografi. Det innebär en ny magnetröntgen fast denna gång med kontastvätska som injiceras direkt i axeln. Jag kommer i samma veva att få en kortisonspruta för att få ordning på slemsäcksinflammationen. </p><p>Väntetiden för en axelartrografi är ca 4 veckor. Därefter låter man det gå 4 veckor till innan ortopeden gör en ny bedömning av läget. Det dröjer alltså 8 veckor innan jag vet om det blir operation eller inte. Jag håller tummar och tår för att den inte behövs. Hellre något nedsatt rörlighet faktiskt.</p><p>Under tiden är det smärtstillande och täta besök hos fysioterapeuten som gäller samt förbud mot tunga lyft, bilkörning och alla rörelser med högra armen som innebär en ansträngning för axeln. Lite frustrerande med så långa ledtider samtidigt som det betyder att jag kan fortsätta att jobba med manuset i lugn och ro. </p><p>Nu orkar jag inte tjata om min axel längre.</p><p>På väg in till Perpignan såg jag att de första mandelträden slagit ut! </p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-52045057317553063872024-01-25T17:59:00.003+01:002024-01-25T17:59:59.572+01:00Domen<p>Så kom då resultatet efter att min axel blev magnetröntgad igår: slemsäcksinflammation och en fullständig bristning av supraspinatussenan. Skit och piss.</p><p>På måndag ska jag träffa ortopeden. Först då får jag veta hur vi går vidare. Fortsättning följer ...</p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-88778000364439221102024-01-25T10:59:00.001+01:002024-01-25T10:59:49.913+01:00Väntans tiderJag skulle ha fått resultatet på min magnetröntgen samma dag som jag gjorde den, vilket var igår, men läraren hann inte så nu dröjer det tills i morgon. Bilderna (235 st !) kan jag se online men det är alltså själva diagnosen som jag väntar på. Under tiden redigerar jag vidare vilket är rena nöjet – bortsett från smärtorna då.<div>Förresten är vädret LJUVLIGT just nu. Grannens mimosaträd blommar för fullt, det är vindstilla och soligt och luften är underbart ljummen. Våren har kommit!</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwXGR9OqZAd9pLBihHZR0vl90qpZXbaiiAuaeGApRJpNBlV_MFEdUIRtd8PSGlfzKcbsiRM08nVlb-0_wl_7TWDsjRPQgd81tnORzX_nJSV51CTmw2P44qJVTA9V7T17tckpz2357eH2fbvwmZvCgtmQ8UaGOj-15iEr2u5h3fEwmiszxJpeZF898uHBrj/s4032/3AE9E4C8-32BB-4E2F-994C-BAC9472A7AE1_1_201_a.jpeg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1816" data-original-width="4032" height="288" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwXGR9OqZAd9pLBihHZR0vl90qpZXbaiiAuaeGApRJpNBlV_MFEdUIRtd8PSGlfzKcbsiRM08nVlb-0_wl_7TWDsjRPQgd81tnORzX_nJSV51CTmw2P44qJVTA9V7T17tckpz2357eH2fbvwmZvCgtmQ8UaGOj-15iEr2u5h3fEwmiszxJpeZF898uHBrj/w640-h288/3AE9E4C8-32BB-4E2F-994C-BAC9472A7AE1_1_201_a.jpeg" width="640" /></a></div><br /><div><br /></div>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-46072262931105578312024-01-19T08:39:00.007+01:002024-01-19T12:27:01.490+01:00När dimman lättar<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqTOC7zLA4bJxAJpW5uzOW2LBjnHShhZ1qgWZxsTw_JFecfGdO6-uwXip8uJaVtncf1EvmQgCndwRYjs-rsVR9FfYFDGTpwctQ-VXP3xJHiM4L_mfm2eh93PoFP-O3qw6MUvygVXWhBYxPsAjE2TSfDRf-q2m5e1J-blOyCw08KnGafwOVch7qaocJ9d2u/s4032/99D508AD-2090-4423-AAD6-BAB64A380AE3_1_201_a.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1816" data-original-width="4032" height="288" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqTOC7zLA4bJxAJpW5uzOW2LBjnHShhZ1qgWZxsTw_JFecfGdO6-uwXip8uJaVtncf1EvmQgCndwRYjs-rsVR9FfYFDGTpwctQ-VXP3xJHiM4L_mfm2eh93PoFP-O3qw6MUvygVXWhBYxPsAjE2TSfDRf-q2m5e1J-blOyCw08KnGafwOVch7qaocJ9d2u/w640-h288/99D508AD-2090-4423-AAD6-BAB64A380AE3_1_201_a.jpeg" width="640" /></a></div><br />Efter stormen och kylan kom det lite regn och därefter lugnare och varmare väder och med det dimman. Man verkligen ser hur den rullar in från havet på morgonen för att lätta senare på dagen. Ett häftigt skådespel! Väderväxlingarna kan vara mycket snabba här. Häromdagen var det 20 °C varmt på eftermiddagen när R och K kom förbi, och vi kunde sitta i skuggan på terrassen och fika (jag hade kvar saffrans- och mandelbullar i frysen). Men så vände vinden plötsligt, moln seglade in från bergen och termometern sjönk med tio grader på en kvart.<p></p><p>Det är alltså vad jag ägnar mig åt när jag inte redigerar – iakttar vädret! Okej, lite annat blir det också. Jag läser, går till sjukgymnasten (min arm som började kännas bättre gör satans ont igen) och mejlväxlar med förlaget om vem som passar som inläsare till <i>Vindarnas hus</i> och hur omslaget ska se ut. Jag är så himla glad att det för Norstedts och min förläggare Clara är självklart att jag ska få tycka till och bli lyssnad på. Sedan har jag givetvis stor respekt för att förlaget har större erfarenhet än jag i dessa frågor. </p><p>Nu ska jag jobba vidare. Jag har 40 sidor kvar att redigera vilket blir dagens och helgens beting. Därefter ska jag läsa igenom hela manuset ännu en gång. Om magnetröntgen på onsdag visar att jag måste operera axeln innebär det att jag efter OP inte kommer att kunna använda högra armen på i värsta fall sex veckor. Det blir till att köra pekfingervalsen. Med vänstra pekfingret ... Bäst alltså att inte söla utan jobba på.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5bStzvgpgzTXUFT5NbY8qIAn1-xBkIQvHDXhhdJ_mHR0SfGvjHlPpqInVyi17nsMO8xDC6WLothyTSfEvV62Gqy-csx7Ub8jbsGSJWHMcKb8SFvvPdw5RKZQqqiXQ8HrdeTFw-Dakky_mqoyH-yhqNCACg4FctT_1e0oHupjmUblwd39KLNo33a5uqYHO/s4032/F505DD46-E1A5-4676-874B-B373206C4B96_1_201_a.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1816" data-original-width="4032" height="288" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5bStzvgpgzTXUFT5NbY8qIAn1-xBkIQvHDXhhdJ_mHR0SfGvjHlPpqInVyi17nsMO8xDC6WLothyTSfEvV62Gqy-csx7Ub8jbsGSJWHMcKb8SFvvPdw5RKZQqqiXQ8HrdeTFw-Dakky_mqoyH-yhqNCACg4FctT_1e0oHupjmUblwd39KLNo33a5uqYHO/w640-h288/F505DD46-E1A5-4676-874B-B373206C4B96_1_201_a.jpeg" width="640" /></a></div>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-82886464437834966412024-01-09T12:57:00.003+01:002024-01-09T12:58:16.749+01:00Jag lever, jag jobbar ...<p>Förutom att det stormat rejält (värsta stormen på två år tydligen) ett par dagar med orkanstyrka både i medelhastigheten och vindbyarna, har jag inget särskilt att rapportera. Min högra axel värker, likaså armen, handen och så även tummen. Det senare beror säkert på att jag felkompenserar min nedsatta rörlighet. Vissa dagar och nätter är värre än andra men redigeringen löper på som den ska och jag tycker det är roligt att jobba med texten. Det blir dock inga långa sammanhängande arbetspass den här gången. Bäst mår jag när jag promenerar. Armens pendlande och ökad blodcirkulation är bra för axeln, märker jag. Så när det gör alltför ont tar jag ut Dexter en sväng, till hans stora glädje. Två veckor kvar tills axeln ska magnetröntgas och jag längtar efter att äntligen få veta exakt vad som felas den.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOhh0YW2yCmAB4XPJ5oJ9xsdonVDaaibZvUTLuyI3D3yz3wkWzomrKzMIOWCnrH7q9QHz813hVAugsLbrXbjXYj1brFAtutzhDPup-yXhJ0StjfNDclTl40VQ8xK3M7tMaW5L9AqLhbmQbuihw2J9PglHwEyFG2BljqAdjkiWF3xtdaOlZAdvrVcfwDcrH/s4032/5BDC901E-87F5-4C93-87FC-49C1C5861566_1_201_a.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1816" data-original-width="4032" height="288" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOhh0YW2yCmAB4XPJ5oJ9xsdonVDaaibZvUTLuyI3D3yz3wkWzomrKzMIOWCnrH7q9QHz813hVAugsLbrXbjXYj1brFAtutzhDPup-yXhJ0StjfNDclTl40VQ8xK3M7tMaW5L9AqLhbmQbuihw2J9PglHwEyFG2BljqAdjkiWF3xtdaOlZAdvrVcfwDcrH/w640-h288/5BDC901E-87F5-4C93-87FC-49C1C5861566_1_201_a.jpeg" width="640" /></a></div><br /><p><br /></p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-54906589978460750512024-01-01T18:07:00.003+01:002024-01-01T22:34:23.962+01:00Nytt år<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrveVgHkbwoY3HYvfcxU5MSrhOybz9qt3w-skVm8EPUHDpuLi_9xmnmeeJDCL2VCxvVezXRdJCzmn8Fdybd6Y9HikzFyO9NqO3XJbZA4kudeztarFrS16IiVRskUeBQMXWjHcI0zh6iLKakGF7CkirjipCrLymiIuOSN0QG2z-bKgd-2dQolSj-zIA8EIg/s3024/9EBB4E73-320D-4B69-A24F-22205315ABC6_1_201_a.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="3024" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrveVgHkbwoY3HYvfcxU5MSrhOybz9qt3w-skVm8EPUHDpuLi_9xmnmeeJDCL2VCxvVezXRdJCzmn8Fdybd6Y9HikzFyO9NqO3XJbZA4kudeztarFrS16IiVRskUeBQMXWjHcI0zh6iLKakGF7CkirjipCrLymiIuOSN0QG2z-bKgd-2dQolSj-zIA8EIg/s320/9EBB4E73-320D-4B69-A24F-22205315ABC6_1_201_a.jpeg" width="320" /></a></div>Jag har inga förväntningar när det gäller världsläget 2024 utan tror tyvärr att vi kommer att uppleva ännu mer elände innan det vänder. Människosläktet må ha begåvats med stora hjärnor men alltför många tycks inte veta hur den ska användas till att göra gott. Men jag kanske har fel, 2024 kanske blir året då Trumps, Putins och deras gelikars framfart hejdas och våra politiker inser att inget gott kommer ur nedskärningar inom vård, omsorg, utbildning och kultur.</div><p></p><p>Vi lade oss mycket riktigt före tolvslaget igår och har idag hållit oss mestadels inomhus, bortsett från Dexters promenader förstås. Jag har pysslat med lite allt möjligt samt bakat bröd. Smärtan i axeln är faktiskt bättre så jag antar att det innebär att inflammationen börjar ge med sig. Men så fort jag försöker lyfta armen knäpper det i axeln och gör ont. Inte får jag upp armen heller. Att slippa värken nattetid och äntligen kunna sova ordentligt är dock fantastiskt. Bra tajming också med tanke på att jag i morgon sätter igång med den andra (egentligen den fjärde ...) redigeringsomgången av Vindarnas hus.</p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-57095168419645657502023-12-31T19:24:00.001+01:002023-12-31T20:25:25.875+01:00Gott slut!<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhb7gvwOQQaPEIUYk3c9IlVp9hFEsWWrAaCuNk95YlzwTAMJI7969B12r514Dq4WO5uZoU6k7dTxr9u532t_bkyN-6FdA-pLQBbcuLsXlTSn83W_oApK8M7xlkslowdtyxZNeDWsmBcwYwrvtqECqN2DxM_AFLf1zQZd9taoTqJvlhxINNMCdea8LFIr7tZ/s3024/1702FBC4-332F-4588-BE40-117A64971164_1_201_a.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="3024" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhb7gvwOQQaPEIUYk3c9IlVp9hFEsWWrAaCuNk95YlzwTAMJI7969B12r514Dq4WO5uZoU6k7dTxr9u532t_bkyN-6FdA-pLQBbcuLsXlTSn83W_oApK8M7xlkslowdtyxZNeDWsmBcwYwrvtqECqN2DxM_AFLf1zQZd9taoTqJvlhxINNMCdea8LFIr7tZ/s320/1702FBC4-332F-4588-BE40-117A64971164_1_201_a.jpeg" width="320" /></a></div>Inte många timmar återstår av 2023 men jag undrar om vi kommer att orka hålla oss vakna ända till tolvslaget. Det är det fina med att fira hemma bara vi – vi kan lägga oss tidigt utan at skämmas! En citron- och rosmarinkyckling står i ugnen och ska ätas tillsammans med stekt persilje- och vitlökspotatis. Det blir stora räkor och kallrökt forell till förrätt och en hembakad kladdkaka med vispgrädde och hallon till efterrätt. Och så lite bubbel på det. Inte konstigt om vi somnar tidigt ... <p></p><p>Där vi bor och i hela departementet är det förbjudet att smälla smällare och skjuta rakter, från i fredags och ända fram till 2 januari, för att skydda såväl människor som djur. Försäljningen av desamma är också förbjudet. Hurra för det!</p><p>Inget särskilt firande för vår del alltså, utöver en god hemmamiddag och en kvällspromenad i månens sken. </p><p>Bilden är från eftermiddagens promenad. Småblåsigt men härligt.</p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-43590098358314860802023-12-29T13:55:00.002+01:002023-12-29T13:55:32.776+01:00På axelfronten intet nytt<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgI52GWy5mothWh8vlNd2rCo85KAxiYtfZZY0qogy2rHV0JET_-oxlvERGD9yNNKFDDJKUU7khSbtR3hEwa9ypD5hdBplYGIKKMlvozA9yrBwlwcNr4sKOI5FiUftETHJ_gu910DZrZTlMx2yHa1xGVU7OM3TNNg6uUhc38r0691Yd5xNxlSSJrOXp2TwHH" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="452" data-original-width="600" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgI52GWy5mothWh8vlNd2rCo85KAxiYtfZZY0qogy2rHV0JET_-oxlvERGD9yNNKFDDJKUU7khSbtR3hEwa9ypD5hdBplYGIKKMlvozA9yrBwlwcNr4sKOI5FiUftETHJ_gu910DZrZTlMx2yHa1xGVU7OM3TNNg6uUhc38r0691Yd5xNxlSSJrOXp2TwHH" width="319" /></a></div>Att ha två duktiga fysioterapeuter på promenadavstånd är lyx, särskilt när man som vi bor i en by med 1.300 invånare. I väntan på en eventuell operation får jag massage och elektroterapi samt gör övningar som ska stärka upp axelmuskulaturen. En rotatorcuffruptur läker inte av sig själv har jag fått lära mig, till skillnad från en stukning. Den måste operas vilket innebär att den sönderslitna senan sys ihop. Skulle det inte gå av någon anledning får man leva med att rörligheten blir sämre.<p></p><p>Min gamla faster, 91 år, som jag firade jul med blev aldrig opererad när hon fick sin rotatorcuffruptur för en 10-15 år sedan och hon kan inte längre lyfta högra armen utan hjälp av den vänstra mer än en liten bit, precis som jag. Men sådan hoppas jag slippa förbli! Jag är trots allt yngre och har en stark grundfysik. Men en nyopererad axel måste hållas totalt orörlig under läningsprocessen vilket tar ca 6 veckor. Sedan väntar 5-8 månaders rehabilitering.</p><p>Det har nu gått två veckor sedan jag skadade mig och jag är fortfarande ofärdig. Ont har jag också. Men trots all information jag fått, vill jag tro att magnetröntgen ska visa att det bara är en pytteliten del av supraspinatussenan som är av, och att jag slipper operation utan att för den skull förlora allt för mycket rörlighet. Hoppas går ju!</p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-185301467696666562023-12-27T16:46:00.000+01:002023-12-27T16:46:34.529+01:00Så var julen över ...<p>... för den här gången och den blev lugn och trevlig, precis som förväntat. Matlagningen stod min unga halvsyster och hennes kille för medan efterrätterna var mitt ansvar. Jag hade laddat med en traditionell chokladjulstubbe köpt på ett fint bageri, hembakad kladdkaka med vispgrädde och hallon vilket min franska familj tyckte var mycket gott och annorlunda samt en mjukpepparkaka med lingon i, även det en exotisk smakupplevelse.</p><p>Vi åkte hem igen på annandagen och i morse var jag till fysioterapeuten med min axel. Jag upplever inte att den blir bättre, smärtan är i varje fall inte mindre och rörligheten har inte förbättrats. Jag antar att jag måste ha tålamod ...</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRed11FedTzzU2es85y-LQu0PM3vZhjCfZWwmxHH4KSWDO0p3L1BDA34A5DmGDMvKRM0SQ4HwK9U1MeMtHcLyCDxLcAWqEbSs1PiJZW8pjIgqpx3dAsQJksAn6EaZxUO8rAmr9I_WZ5PaMQVV44nteyKRdeQHv1UQAs4dHv-Gx1Dck1-VG_aiJ6QJmxXPi/s2736/A9004B68-05BB-4884-AC66-7013600BA6B8_1_201_a.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2736" data-original-width="2736" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRed11FedTzzU2es85y-LQu0PM3vZhjCfZWwmxHH4KSWDO0p3L1BDA34A5DmGDMvKRM0SQ4HwK9U1MeMtHcLyCDxLcAWqEbSs1PiJZW8pjIgqpx3dAsQJksAn6EaZxUO8rAmr9I_WZ5PaMQVV44nteyKRdeQHv1UQAs4dHv-Gx1Dck1-VG_aiJ6QJmxXPi/w640-h640/A9004B68-05BB-4884-AC66-7013600BA6B8_1_201_a.jpeg" width="640" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdP655ElOuFOdTYRWoJjhQGtbM3IekJlqsuz5RH7L0OesgWnxucMhbl1xTPBiyUQ2Zwc48_emKppSBUFA_xDRP6QWsRJKq4YavGsI5cBjW1B212LisNB5AzEWuD4Ko2u196Om7XnVPKZiH-T6AP5ucced3kg7_E4elc_umtwIbPCX7qf16kco1u12bF72N/s1536/3F0D0DDC-74F5-4E75-A582-E95B91B44399_1_201_a.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1536" data-original-width="1536" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdP655ElOuFOdTYRWoJjhQGtbM3IekJlqsuz5RH7L0OesgWnxucMhbl1xTPBiyUQ2Zwc48_emKppSBUFA_xDRP6QWsRJKq4YavGsI5cBjW1B212LisNB5AzEWuD4Ko2u196Om7XnVPKZiH-T6AP5ucced3kg7_E4elc_umtwIbPCX7qf16kco1u12bF72N/w640-h640/3F0D0DDC-74F5-4E75-A582-E95B91B44399_1_201_a.jpeg" width="640" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbc7AuX0k2tEGUOeZq7VWopCEeH9I8qLeCi4dfR0lFwLNg7SZvXS2n7VGBj-mVEViShAzno24P1lqi3mRobYW3D7vttYvwQWs8dDTtAhtrPe5npceP4M3eyGOJn2vob0ZxH_sCdMLkyZVzb67K6o9Lp_bwQf-Gem57_MdVCz6RGtR053fj4BRbt-s_arPJ/s3005/BABF7376-6923-4913-9B78-27EAE0C4AD42_1_201_a.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3005" data-original-width="2213" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbc7AuX0k2tEGUOeZq7VWopCEeH9I8qLeCi4dfR0lFwLNg7SZvXS2n7VGBj-mVEViShAzno24P1lqi3mRobYW3D7vttYvwQWs8dDTtAhtrPe5npceP4M3eyGOJn2vob0ZxH_sCdMLkyZVzb67K6o9Lp_bwQf-Gem57_MdVCz6RGtR053fj4BRbt-s_arPJ/w472-h640/BABF7376-6923-4913-9B78-27EAE0C4AD42_1_201_a.jpeg" width="472" /></a></div>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-81602204973769746812023-12-21T14:40:00.000+01:002023-12-21T14:40:43.952+01:00Manusmöte om Vindarnas husDet är dags att sluta kalla min nya roman för Manus 7 och istället använda dess riktiga titel: <i>Vindarnas hus.</i> Jag hade det som arbetstitel men det visade sig att alla på förlaget tyckte att <i>Vindarnas hus</i> passade berättelsen perfekt och ville behålla den. Boken släpps i oktober/november nästa år, dvs lagom till julhandeln. Hurra för det!<div>Jag talade 1,5 timme i telefon med min förläggare Clara i förmiddags och vi diskuterade igenom manuset än en gång. Vi pratade även omslag och ljudboksinläsare.</div><div>Höstens redigeringsarbete fick med beröm godkänt likaså mitt språk. Men enligt Clara tål dramatiken i berättelsen att skruvas till ytterligare utan att det för den skull känns överdrivet. Jag har redan massor av idéer och tankar kring hur det ska gå till och så fort helgerna är över och min axel har vilat klart sätter jag igång! Deadline: 15 februari.</div>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-81482078781929529852023-12-19T15:43:00.001+01:002023-12-19T17:43:10.973+01:00Är det inte det ena ...<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhadMP_tnNI910X9bSwUuzfJPo2brmCUG79PiVSYdSXFsfehlYAYgK1KI1wvWhXYzmon7ipJqcRsDSB5vg0N64wC1wyA4ksvTxfbf4a5yl7k5Ip9-EZYKrG_ncSaK-o75jTF9gkFaoj6M4gzIFVKVLy17YbyKQLRc_5EzTOxaFkVVAstFitThGLl4C_damg/s1249/1E94EE22-81FC-4933-823B-153D30A7D762_1_201_a.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1249" data-original-width="1187" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhadMP_tnNI910X9bSwUuzfJPo2brmCUG79PiVSYdSXFsfehlYAYgK1KI1wvWhXYzmon7ipJqcRsDSB5vg0N64wC1wyA4ksvTxfbf4a5yl7k5Ip9-EZYKrG_ncSaK-o75jTF9gkFaoj6M4gzIFVKVLy17YbyKQLRc_5EzTOxaFkVVAstFitThGLl4C_damg/s320/1E94EE22-81FC-4933-823B-153D30A7D762_1_201_a.jpeg" width="304" /></a></div>... så är det det andra! Hemma igen efter fem dagar i Linköping där jag var för att träffa familjen, äta julmat och dela ut julklappar. Småkyligt väder och igenmulen himmel när jag kom dit och efter ett par dagar blev det mildgrader och regn. Den dominerande färgen dessa dagar var grått, grått och grått.<p></p><p>Dag två lyckades jag snubblade till hemma hos S. Högra foten vek sig (jag har tyvärr svaga vrister) och jag föll handlöst på parkettgolvet med högra armen utsträckt framför mig. Jag höll min tomma tekopp i ena handen och min mobil i den andra och kunde därför inte ta emot mig när jag tappade balansen. Det hela gick på en tiondelssekund! Kunde sedan inte lyfta armen av egen kraft och hade rejält ont i axeln och armen resten av vistelsen och har det fortfarande.</p><p>Jag kom hem igen i går och i morse gick jag till min husläkare som remiterade mig direkt till akuten. Inget brutet eller sprucket enligt röntgen, utan en förmodad ruptur av supraspinatussenan, en av axelns fyra senor, med risk om jag inte tar det lugnt att även de övriga senorna påverkas. Magnetröntgen bokad till den 24 januari. Till dess är det smärtstillande och sjukgymnastik som gäller. Jag kan jobba vid datorn men endast korta stunder. Sedan gör det alltför ont. Om magnetröntgen visar på en större bristning kan det bli aktuellt med operation. Enligt läkaren kommer jag förmodligen aldrig att bli fullt lika rörlig på högra armen som jag varit, så detta med att stå och hänga upp gardiner eller sträcka mig efter saker högst upp på hyllorna kan jag nog glömma i fortsättningen. Suck.</p><p>Bortsett från axeln och vädret hade jag jättefina dagar i Linköping. Intensiva också men roliga. I morgon ska Dexter trimmas och på torsdag är det dags för manusmöte med min förläggare. Men jag väntar nog ett par veckor innan jag sätter igång på allvar med ännu en redigeringsomgång för jag vill absolut inte riskera att min skada förvärras. Det blir därför varken pepparkaks- eller bullbakning som planerat. Benen är det dock inget fel på så jag kan promenera och gå ut med Dexter, men inte dammsuga, hänga upp tvätt eller annat hushållsaktigt. Det får T ta hand om. Inget ont som inte har något gott med sig! </p>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1378196684442722589.post-69859033733054458002023-12-11T15:16:00.000+01:002023-12-11T15:16:17.573+01:0020 °C i skuggan<p>20 °C varmt idag och fortfarande vindstilla. En förmiddag med diverse ärenden i Argeles-sur-Mer och Port-Vendres avslutades med en promenad på höjden bakom Port-Vendres samt tapaslunch i solen nere i hamnen. På onsdag åker jag upp till Linköping. Jag har plockat fram dunkappan och putsats vinterbootsen. Men var sjutton är mina handskar?</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6cx4hpvCFMcGhzV5WcXp-W2dV6gZDeIKQNuLKJLGAf1NCme8p07Mde6Q_dy-L2KeXmS3nRp6jPH5-YQE4TflFlupkU0gIWVTRiI_6_g1XmQqqvKxIAWrOv4qWie7wnhrt9VJIdUTs06Ik3v9Granu-3pQgCWvc-JIffyVHw1_hdWLVJOkV5OhuaoUs4CO/s4032/AA384901-EED8-4FEF-A15C-4F764ACD3C4B_1_201_a.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2268" data-original-width="4032" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6cx4hpvCFMcGhzV5WcXp-W2dV6gZDeIKQNuLKJLGAf1NCme8p07Mde6Q_dy-L2KeXmS3nRp6jPH5-YQE4TflFlupkU0gIWVTRiI_6_g1XmQqqvKxIAWrOv4qWie7wnhrt9VJIdUTs06Ik3v9Granu-3pQgCWvc-JIffyVHw1_hdWLVJOkV5OhuaoUs4CO/w640-h360/AA384901-EED8-4FEF-A15C-4F764ACD3C4B_1_201_a.jpeg" width="640" /></a></div>Annika Estassyhttp://www.blogger.com/profile/06572127862571218386noreply@blogger.com0