Familjeliv på Öland

Min dotter med familj har åkt hem till Linköping igen men min bror är kvar tills på måndag. Då kommer min syster hit. Det blir en hel del lakan och handdukar att tvätta mellan varje besök men det är det värt!

Dexter och jag. 

I väntan på solnedgången ...

Isabelle och Vincent

Vi har hittills haft en fantastisk tur med vädret och kunnat äta middag utomhus i stort sett varje dag.

Kalas för att fira att Isabelle fyllt sex år.

Norra Öland och så en tripp till Kalmar

Öland är en lång ö och det tar över två timmar att köra mellan fyrarna Långe Jan (i söder) och Långe Erik (i norr). Långe Jan har vi besökt två gånger redan (den ligger närmast där vi bor) så nu var turen kommer till de norra delarna av ön. Fint där också!

Och så åkte vi över till Kalmar en sväng eftersom T skulle ta tåget tillbaka till Linköping. Passade på att promenera i stadsparken och titta in i Krusenstiernska gården. 

I morgon kommer kära dotter och hennes lilla familj till ön för några dagar vilket jag ser fram emot.

Enda smolk i bägaren just nu är gaskanonerna som lantbrukarna härikring använder för att skrämma bort fåglarna från sädes- och ärtodlingarna. Så här strax före skörd smäller det dygnet runt. Dexter som är skotträdd avskyr dem. Han känner sig trygg inne på tomten och har inga problem med att vara utomhus men blir superstressad så fort vi kommer utanför staketet – vilket vi måste ibland eftersom han vägrar bajsa på tomten. Jag har verkligen försökt att träna bort detta men inget hjälper. Det är inget problem dagligdags men här blir det det eftersom skottljuden ekar och färdas långt. Stackars Dexter och alla andra skotträdda vovvar ...

Ölandssommaren fortsätter

Ölandsommar

Nu är vi här – på solens och vindarnas ö – och allt är lika vackert som vid våra tidigare besök. Men det märks att det är semestertider och det är mer folk nu, särskilt kring Borgholm. Jag är glad att vi bokade stuga utanför Mörbylånga där det är betydligt lugnare.

Gårdagen ägnades åt att handla och promenera, och idag har vi dels sett oss omkring på ön (bilden ovan är från Byrums Raukar), dels ätit en hembakad och fenomenalt god sverigekaka hemma hos C & C.

Och i morgon kommer Hedda och Lova och deras föräldrar hit!

Liten täppa i morgonsol

Vi svängde förbi stugan vid sjutiden i morse för att hämta jackor vi glömt, och jag fick se täppan i tidig morgonsol för första gången. Därav det gulaktiga ljuset och de långa skuggorna. Så himla fint, särskilt efter nattens regn!

Min polare Dexter

Dexter, världens bästa och roligaste hundkompis.

En småregnig dag i juli

Gräset är klippt, rabatterna rensade, bevattningssystemet påslaget, parasollerna undanstoppade, kylskåpet rensat och sophinken tömd. Det är bara att hålla tummarna för att täppan klarar sig själv i fyra veckor. Eller nästan själv, för kolonigrannarna Pirjo och Elisabeth kommer att hålla koll och vattna vid behov. Så himla fint med hjälpsamma grannar! Det är något visst med trädgårdsmänniskor ...

Igår blev vi bjudna på fika i Ekholmen där Hedda och Lova bor och idag åkte vi över till deras morföräldrar – tillika våra vänner A&A – utanför Linghem. Men nu är jag hemma igen och åskan mullrar i fjärran. Det har regnat och ska regna ännu mer vilket är bra. Det är nämligen torrt i Östergötland och vi uppmanas att inte slösa med vattnet. Det vet vi precis vad det innebär, även om torkan här inte går att jämföra med den som – återigen – råder i Cerbère och Pyrénées Orientales.

Ghislaine de Féligonde hann börja blomma innan vi åkte! Den doftar härligt och skiftar färg allt eftersom. Underbart!

Rödvinbärsbusken tog stryk när vi byggde staketet men några bär blir det.

Förmiddagsrabatten 

Vit riddarsporre, rosen Gerbe Rose, silverax, bergormrot, kärleksört, rosenskära, rosenplister, lavendel samt vipphortensian Early Sensation i förgrunden.

Okänd och ynklig rosenbuske som fanns när vi köpte lotten. Men blommorna är fina så jag ska försöka att få den att trivas bättre.

Den okända klätterrosen vid verandan pryder sin plats.

Verandan

Jag föredrar rosor i mildare färger än denna okända men är glad att vi lyckats få fart på den.

Minivärmebölja

27 °C i går och 29 °C idag. Skönt då att ha en täppa att åka till. Den svenska värmen är dock ingenting jämfört med södra Europas temperaturer på över 40°C. Riktigt lika varmt blev det aldrig i Cerbère men 37 °C, som är det varmaste jag var med om när vi bodde där, var fullt tillräckligt.
De kritvita fötterna på bilden ovan är mina. Jag som en gång älskade att sola föredrar numera att sitta i skuggan. Dexter gillar fortfarande att sola, i alla fall på morgonen, innan solen blivit för het. Sedan är det skugga som gäller även för honom.