torsdag 22 augusti 2019

Kvällspromenad

Utsikt över Banyuls

Gevärsskott och hundskall från andra sidan dalen – jaktsäsongen har börjat.

Ett friskare liv

Vi äter enkelt till lunch. Oftast blir det olika slags sallader, lite bröd, äpple och en bit ost. Men eftersom melonsäsongen är i full gång passar vi på att frossa. Charentais melonen är en favorit, tillsammans med serranoskinka. Jag älskar blandningen av sött och salt!
Kanske är det pga vår nyttiga kosthållning som vi aldrig är sjuka nu för tiden, i kombination med sol, promenader och massor av frisk luft. Inga avgaser eller föroreningar eller negativ stress. Min hy är bättre och håret håller sig rent längre. Men att T:s psoriasisartrit blivit så mycket bättre och att han slipper ha ont, är nog det bästa med att ha flyttat hit.

tisdag 20 augusti 2019

Lugn dag

Vinden vände från sydlig till nordlig och plötsligt sjönk termometern med flera grader. Jag blir lika förvånad varje gång det händer. Att vindens riktning och styrka kan spela så stor roll!
En lugn dag idag. T åkte iväg för att storhandla och jag passade på att dammsuga och fixa med bokningarna av gästhuset. Hela september är nu bokat – hurra! Inte så att jag längtar efter att ha hyresgäster men pengarna är välkomna, även om en del går bort i skatt.
Nu är det dag för Dexters långpromenad. Han vet det och går omkring som en osalig ande medan han väntar på att vi ska bli klara. Vi brukar ta ut honom där han kan springa fritt. Ikväll blir det bland vinodlingarna i bergen. Förhoppningsvis slipper vi stöta på vildsvin.

lördag 17 augusti 2019

Billions – en ny favorit

Veckans hyresgäster, ett franskt vinodlarpar, har installerat sig. De blev överförtjusta i gästhuset vilket är glädjande. Vi lägger ändå ner mycket tid på att städa och fixa och göra det hemtrevligt. Den fina havsutsikten som gästhuset haft kommer att drabbas när grannarna nu bygger nytt, men husets höga standard påverkas ju inte.

Igår kväll åkte vi upp till Fort Saint-Elme utanför Collioure för att se på de tjusiga fyrverkerier som Collioure bjuder på varje år den 16 augusti. Fin utsikt och trevlig stämning – det var inte bara vi där. Det var andra gången på kort tid som Dexter fick uppleva fyrverkerier, och vi fick bekräftat att han inte är skotträdd. Så skönt! I kväll nöjer vi oss med att gå rundan på 6 km. Kanske att vi tar en kaffe på La Dorade nere i byn. Eller så går vi direkt hem. Jag har flera böcker samt nya favoriten Billions som väntar.
Billions – på HBO. Visst är väl bilden starkt inspirerad av Leonardo da Vincis Nattvarden? Här finns dock ingen Jesus.

torsdag 15 augusti 2019

Sparsamhet är en dygd ...

Frukt och en skvätt mandelmjölk mixas ihop
till en god och nyttig smoothie.
Den 15 augusti är en helgdag i Frankrike och flera andra katolska länder när man firar Jungfru Marias himmelsfärd. Vi firade med en glassefterrätt i Banyuls och nu har jag dåligt samvete. Glassen var nämligen inte särskild god och dessutom fruktansvärt onyttig och dyr. Det får vara slut på den typen av excesser. Bättre att lägga pengarna på frukt till mina frukostsmoothier. Och på en ny stekpanna i järn med livstidsgaranti istället för en i teflon som bör bytas ut så fort den blivit sliten, vilket i vårt fall innebär en ny stekpanna varje år. Teflon ska man dessutom vara försiktig med, det innehåller ämnen som är skadliga för såväl oss som naturen.

Vi försöker att leva sparsamt men det har visat sig vara svårt att förena sparsamhet med husbygge. Huset är dock så gott som klart (återstår en fläkt i badrummet) och Skatteverket har godkänt min deklaration. Restskatten blev precis så hög som jag hade räknat ut och redan betalat in och jag behöver inte ta av våra besparingar. Skönt!
Skatteverket har även godkänt min ansökan om s.k. SINK-skatt i väntan på att Frankrike skattskriver mig här. De byråkratiska kvarnarna maler långsamt men säkert.

onsdag 14 augusti 2019

Tillbaka i Cerbère

Med Isabelle, 3 veckor.
Hemma igen efter intensiva dagar i Sverige. Sollentuna, Stockholm, Mariefred och Linköping på fyra dagar.
Lördagens feelgoodfestival i Mariefred där jag talade om vikten av miljöer i en berättelse och deltog i ett seminarium om hav och vatten, var supertrevligt. Så roligt att få träffa såväl läsare som kollegor och förlag! Direkt efter festivalen åkte jag vidare till Linköping och fick äntligen möta lilla Isabelle, 3 veckor, för första gången. Ljuvligt. Nästa gång vi ses är i november, och hon kommer inte längre att vara nyfödd.

Jag får ofta frågan om jag inte ångrar flytten till Frankrike när jag nu blivit mormor. Men så kan man inte resonera. Livet, om jag hade stannat kvar i Norrtälje, skulle inte alls ha sett ut som det jag har nu. Jag skulle ha jobbat och skrivit och varit både stressad och upptagen och förmodligen inte träffat barn och barnbarn oftare än vad jag gör nu. Allt hänger ihop och det går inte att förändra en enskild del utan att helheten påverkas.

Vädret i Sverige var ostadigt och svalt men solen, när den visade sig, värmde skönt. I Cerbère är det fortfarande högsommar och semestertider, även om det inte är mer än 26 grader i skuggan.
Det känns bra att vara tillbaka.
I kväll ska jag vattna.
Författarna Lucy Diamond och Lucy Dillon, två av feelgoodfestivalens
hedersgäster. Den tredje var Sheila O'Flanagan.

tisdag 6 augusti 2019

Shopping till barnbarnet

Igår var vår bröllopsdag men det kom vi inte på förrän vi skulle lägga oss och Facebook påminde oss! Tretton år sedan vi sa ja till varandra, en underbar sommardag på Lidö i Roslagens skärgård. Tiden går ... Vi får fira ikväll istället, med en glass nere i byn samtidigt som vi tittar på fyrverkerierna som avslutar årets Fête de la Saint Sauveur, en fyra dagar lång byfest som äger rum varje år i början av augusti.

Det blev en tur till Perpignan idag igen men den här gången åkte vi in alla tre för att dels fixa färdigt med det franska skatteverket, dels äta lunch och handla till lilla Isabelle som jag snart ska få träffa för första gången. Herregud så fina och tuffa barnkläder det finns! Hur lätt som helst att ruinera sig. Det blev ett antal sköna och roliga kvalitetsplagg från franska Petit Bateau. Så klart.

I Perpignan sken solen men i Cerbère är det dimmigt och fuktigt idag, och därmed också något svalare. Lika bra att vänja sig – temperaturerna i Stockholm och Linköping är tio grader lägre än här. Det ska dessutom regna. Måste komma ihåg att packa med mitt paraply. Och en jacka!

måndag 5 augusti 2019

Svettattacker och skoskav

Jag har en längre tid försökt att komma fram per telefon till det franska skatteverkets lokalkontor i Perpignan (Centre des finances publiques) men bara möts av att "samtliga handläggare är upptagna, vänligen försök igen senare". Bestämde mig därför att åka dit personligen istället, skulle ändå in med bilen till verkstaden idag för att byta bromsskivorna.

Perpignan är ingen stor stad men ändå alldeles för stor för att förflytta sig från den ena änden till den andra till fots. Särskilt när det är typ 45 grader varmt i solen. Det fick alltså bli buss. Jag hade studerat tider och hållplatser noggrant innan och laddat med både hatt och en flaska vatten. Tur var väl det för jag gick förstås fel. Både när jag skulle till bussen och när jag skulle till skattekontoret. Google Maps måste ha fått solsting för den kunde varken lokalisera mig eller säga vart jag skulle, utan skickade iväg mig åt alla håll utom det rätta. Det var lättare när jag skulle tillbaka till verkstaden igen även om jag klev av vid fel hålplats p.g.a. bussen ropade ut hålplatserna efter att den hade kört förbi dem.

I över en timme traskade jag omkring i gassande sol. Hade det varit för ett år sedan hade jag säkert svimmat. Nu blev det bara ymniga svetsattacker, svullna fötter och skoskav. Men bilen har nya bromsar och jag har fått ett ärendenummer av skattekontoret.