Franska plåtar och fransk teve

Idag blev vår bil med franska registreringsskyltar. Vi hämtade ut det franska registreringsbeviset och åkte direkt till garagisten i byn. På de nya skyltarna står bl a F som France och 66 som i Pyrénées-Orientales.

Idag var också dagen då vi äntligen fick tillgång till franska tevesändningar, tack vare elektrikern som monterade upp en vanlig analog teveantenn på taket och kopplade ihop båda husen på den. Först hurrade vi men sedan blev vi trötta i huvudet av att ha teven på och stängde av. Vi är tydligen inte vana längre vid den typen av ljud efter att ha levt utan teve i ett halvt år. Inte för att vi tänker hänga framför teven men jag ser fram emot att äntligen få titta på franska nyheter, franska långfilmer och serier. Dubbade utländska program däremot går bort.

Nyheterna ikväll handlade mycket om president Macrons tal till folket i samband med den protestvåg som härjat i landet de senaste veckorna. Kommer protesterna att avta eller tänker de s.k. gula västarna fortsätta att spärra vägarna och demonstrera? Det är den stora frågan just nu.

Andra advent igår

Andra advent kom och gick utan att göra något väsen av sig. Jag jobbade och vi tog vår vanliga promenad. Soligt, ljummen luft. Vi stannade till på La Plage och drack en panaché vid uteserveringen och fortsatte sedan vidare hemåt. Avregistrerade min enskilda firma eftersom jag inte kan ha den kvar om jag vill vara skattskyldig i Frankrike istället för i Sverige. Vilket jag vill eftersom det är här jag bor numera. Lite konstigt kändes det, som att kapa av det sista bandet ”hem”. Vilket det förstås inte är – jag har ju barnen kvar i Sverige, släkt och vänner. Jag måste säga att Skatteverkets hemsida är helt fantastisk. Där kan man läsa om det mesta, begripligt och pedagogiskt skrivet. Den franska motsvarigheten är okej men inte alls på samma nivå.
Nu är det måndag. Blåsigt men solen skiner även idag.

Att det nog är vinter nu (även om termometern påstår annat) märks på att vinodlarna beskurit stockarna.

Lugn-och-ro-beroende?

Småsvettig, trött och lycklig.
Sådan bli jag när jag vandrar i bergen.

Enligt schemat ska huvudhuset vara inflyttningsklart om två veckor. Jag trodde aldrig att tidsplanen skulle hålla men vi har nu el överallt, alla rulljalusier fungerar som de ska och grinden går att låsa vilket är viktigt ur säkerhetssynpunkt. Inte så att Cerbère är känt för hög brottslighet direkt men det är ändå bra att kunna dra ner och låsa när vi reser bort.

Så vad återstår? En hel del trots allt: köket ska monteras, det saknas fortfarande räcken och ledstänger eftersom hål och skruvar inte passade ihop på några ställen, rörmokaren ska göra klart badrummet och toaletten och innerdörrarna ska sättas upp. Tvättmaskinen installeras. Dessutom väntar vi på att telefonlinjen kopplas in så att vi kan använda ADSL. Teveantennen sättas upp. Det lär nämligen dröja innan byn får fiber.

Skrivandet då? Jo, det går också åt rätt håll men bygget tar mer tid från det än vad jag hade räknat med. Vissa dagar får jag knappt ihop några ord alls eftersom de ständiga avbrotten gör att jag tappar koncentrationen. Men när jag läser igenom resultatet av det jag plitat ner känner jag mig nöjd trots allt.

En sak som förändrats jämfört med tidigare är att jag numera behöver lugn och ro när jag skriver. Tidigare har jag kunnat sitta överallt och skriva, inte haft någonting emot att ha andra i rummet, men nu vill jag vara helt ensam med mina tankar. Kan jag ha blivit lugn-och-ro-beroende?

Ur loggboken

Hantverkarna hantverkade, författaren författade (eller försökte åtminstone trots att hon blev ständigt avbruten) och maken kräktes. Så såg tillvaron ut denna varma, soliga tisdag.

Nu är det kväll och jag läser igenom dagens beting och känner mig riktigt nöjd.

Äntligen har vi en fungerande utebelysning!

Första advent

Jag minns hur mycket mamma längtade efter vintern när vi bodde i Senegal och Frankrike. Riktiga vintrar, som hon sa, och menade då dem i Hälsingland. För egen del har jag aldrig någonsin längtat efter vintern. Jag gillar inte mörker, jag gillar inte kyla och jag avskyr slask och ishalka. Däremot är det härligt med adventsstakar och stjärnor, slingor och tända ljus, och jag tycker att vinterlandskap med frusna sjöar, rimfrost och snötyngda granar är fantastiskt vackra. Så även om jag inte delar mammas längtan förstår jag den.

I flyttlasset som kommer hit i morgon eftermiddag ingår ett par lådor med diverse pynt men jag väntar till nästa jul, när vårt riktiga hem är klart, med att göra jul.
Något vinterväder har vi inte hos oss och jag älskar att temperaturen kryper ner till tio plusgrader på natten men vänder upp till ibland arton grader på dagen. Jag älskar att solen är så varm att jag idag kunde sitta på en uteservering i Banyuls och äta grillad fisk, med jackan hängande på stolsryggen. Penséer har planterats ut i de kommunala rabatterna och blomsterbutiken säljer vårvivor. Vinter här är lite som vår i Sverige. Samtidigt har butikerna julskyltat. Konstigt är det men jag vänjer mig snabbt.

Två månader redan

Det har redan gått två månader sedan vi flyttade till Cerbère. Jag är fortfarande på upptäcktsfärd och lär mig någonting nytt varje dag om trakten, landet, människorna och om mig själv.
Dagens upptäckt var Boles de Picolat, katalanska köttbullar, som vi åt på en välgörenhetslunch som byns pensionärer anordnade.
En mindre trevlig upptäckt var att jag fortfarande får ont i magen av svenskt kaffebröd. Det blev jag varse när föreningen Nimros bjöd på fika och Luciatåg i eftermiddags.
En lördag i huvudsak ägnad åt social samvaro alltså och nu längtar jag efter en lugn kväll tillsammans med Hedda, Lina och Jesper, huvudpersonerna i Manus 5.

1 december. Bin som surrar och fåglar som kvitrar, gräs som vajar i vinden.
Dofter av honung och pinje. Lycka.

Nymålat

Målarna är klara och har åkt hem. När jag ser vilket jobb de lagt ner på vårt hus kan jag inte annat än ta av mig hatten. Inte bara att väggarna spacklats, slipats, grundats och fått tre lager färg på sig samt att tapeterna i sovrummen är perfekt uppsatta och alla väggar och tak utan minsta skavank, killarna städade dessutom efter sig. De tog bort varenda liten fläckfärg som råkat hamna fel och skurade alla golven det sista de gjorde.

Hur det blev? Precis som jag hade föreställt mig. Varma färger i vårt sovrum, trollsländor och svagt beige/rosa väggar i gästrummet, tre olika nyanser av grått i kök och vardagsrum och ljusgrått i trapphus och korridor.

Guldskimrande tapet! En liten överraskning var det allt när jag öppnade förpackningen
men jag älskar mina trollsländor. 

Jag var ju lite osäker på den blå väggfärgen men se så fint den matchar fototapeten.

Nymålat. Tre nyanser av grått för att ge liv åt entréplanets öppna ytor.

Nu väntar vi på att smeden ska montera upp räcken och ledstång.

Hav

Den 7 oktober körde ett färjefartyg rakt in i sidan på ett kontainerfartyg utanför Korsika. Resultatet blev en omfattande oljeläcka som nu, flera veckor senare, förorenar traktens stränder i form av små oljeklumpar.  Detta berättade en av dem som städar upp eländet. Naturen är fantastisk på att återhämta sig men en dag kommer den att få nog.