fredag 23 februari 2018

Dags för en liten förkylning kanske?

Jag har i flera dagar känt att någonting varit på gång men lyckats hålla stånd. Slagit ifrån mig och jobbat på. Tills ikväll. Trötthet, halssveda och torrhosta. Förbaskat också.

I april blir jag en av Gammelgårdens hubbare

Jag hade ju bestämt mig. Att jag skulle ha köksbordet som min arbetsplats. Ändå sitter jag här och ler när jag tänker på att jag från april blir en av Gammelgårdens hubbare. Hubb, hjulnav på engelska, är den centrala platsen i ett nätverk. En gemensam arbetsplats där frilansare och entreprenörer kan träffas, arbeta och inspirera varandra.
Egentligen skulle jag ha avbokat dagens möte – hade som sagt bestämt mig – men tänkte att jag lika gärna kunde gå dit, hade ändå inget bättre för mig. Olof och Peter tog emot mig, bjöd på kaffe och mandelskorpor och berättade så entusiastisk om sin vision, om det gamla värdshuset och om människorna i det, att jag bestämde mig för att hyra in mig, en dag i veckan till att börja med. Jag blir del av en kravlös gemenskap och behåller min frihet. Jag tror att det är precis vad jag behöver. Dessutom var hundar välkomna.

onsdag 21 februari 2018

Fasadputsning pågår

Det är inte min fasad som putsats även om det skulle behövas (jag måste beställa tid hos frissan) utan den på vårt franska hus. Det lilla huset och delar av det stora var klara sedan tidigare men nu har även resten blivit vitt och fint. Fakturan har redan kommit. Dyrt blev det, dyrare än vad vi hade räknat med eftersom "någon" glömde visst att uppdatera offerten med rätt antal kvadratmetrar. Så nu har jag skrivit ett ampert mejl till madame Bellavista, vår projektledare.
I samma veva bestämde jag mig för att släppa tankarna på att hyra en kontorsplats där jag kan skriva. Det får bli till att sitta vid köksbordet och därmed basta. Dumt att börja livet som freelance med att skaffa sig en massa kostnader.

tisdag 20 februari 2018

Struktur och disciplin

I mitt nästa liv, det som författare på heltid, kommer jag att behöva vara disciplinerad när det gäller sociala medier. Inte hänga på Facebook och Instagram och inte läsa bloggar förrän dagens beting är avklarat. Fantastiskt hur snabbt tiden försvinner när man surfar runt på nätet. Jag hinner inte mer än blinka så har en timme gått. Livsfarligt ju.
Nej, i mitt nästa liv är det struktur och disciplin som gäller (ha ha, vem tror jag att jag lurar?). Exakt hur jag ska lägga upp mina dagar vet jag inte ännu men jag kommer väl på det så småningom. Får testa mig fram.
Det är mycket jag inte vet när det gäller mitt nya liv ...
En sak vet jag dock och det är att jag lovat min förläggare att ha ett råmanus klart i november. Deadline och tydliga mål – det är min melodi. Då jobbar jag som bäst.

måndag 19 februari 2018

Finfin måndag

Wow, vilken måndag det blev! Kvällens slutrevision gick som en dans och revisorn gav mig beröm för de senaste årens arbetsinsats.
Sedan såg jag att Anna Jansson plockat ut Alla dessa hemligheter som en av favoriterna ur Akademibokhandelns reakatalog, och, som om det inte räckte, kom Gröna fingrar sökes allra första omdöme:
"Berättelsen är en underhållande och samtidigt tänkvärd bladvändare vars grundton är nolltolerans för relationsvåld, medan trädgårdsskötsel lyfts fram som metod för att skapa behövlig sinnesro inför viktiga beslut." Gunilla Bergdahl i BTJ:s häfte nr 8.

söndag 18 februari 2018

Snöig söndag.

Jag minns inte när jag var på en högmässa senast men minst tio år var det nog. Idag var det dags igen – kören skulle sjunga. Det var förvånansvärt mycket folk i kyrkan och många som tog nattvarden. Själv är jag inte troende utan sällar mig till agnostikerna. Prästen höll en bra, bitvis humoristisk och – faktiskt – självkritisk predikan om att ha ett öppet hjärta och göra gott. Han passade även på att ge underhållningsvåld en känga. Kändes överlag mer som ett kåseri än en predikan. Intressant utveckling ...

Därefter sammanstrålade jag med T för en fika på stan följt av en timmes promenad i yrande snö. Nu sitter jag hemma vid köksbordet med en slät kopp te, trött i benen men nöjd över att äntligen ha kommit igång med våra långpromenader igen. Det har varit ont om den varan i vinter vilket gjort mig rastlös. 

Återstår att få undan högen med stryktvätt innan jag med gott samvete kan sjunka ner i soffan med En äkta man av Dennis Lehane. I morgon är det vardag igen. Sex måndagar kvar innan det är dags att tacka för mig. Jag kan knappt bärga mig.

lördag 17 februari 2018

Lördag

Fotografen som kom till stugan igår stannade en timme och tog mängder av bilder. Han uppskattade att stugan fått förbli naturlig och att vi inte hade låtit någon firma styla sönder den. Det snöade ymnigt ute. Snö och så ett istäckt Vätösund på det. Ingen summerfeeling direkt men det är ju det som är så härligt med stugan – att den är vinterbonad och lika mysig oavsett årstid. Och allt funkar även när det är minus tjugo: vatten, avlopp, toaletten ... Ska bli spännande att se hur bilderna blev.

Mina friex hämtade jag aldrig ut igår, det fick bli i morse istället. Det är en mäktig känsla att se så många exemplar av ens bok samtidigt. Är det verkligen jag som skrivit den? Hur gick det till egentligen?
Den första att få ett eget exemplar var min fina svärmor som vi hälsade på idag.

fredag 16 februari 2018

Ledig!

Tro't eller ej men idag är jag ledig, ledig som i att inte läsa jobbmejlen och inte svara i jobbmobilen. Inte ha den på ens. Överhuvudtaget inte göra ett jota som är jobbrelaterat.

Istället ska jag åka ut till Vätö och ta emot fotografen som ska föreviga stugan inför försäljningen. Och så ska jag titta på en lokal och se om där finns en lämplig kontorsplats åt mig. Om jag har råd vill säga. Men att inte investera i ergonomin kan också bli dyrt. Jag vet ju hur dåligt mina axlar och armar mår efter långa skrivpass i fåtöljen eller vid köksbordet. Därför ska jag börja simma också. Har faktiskt gångavstånd till simhallen. I Norrtälje har jag gångavstånd till det mesta – underbart!

Annat jag ska göra på min lediga dag: gå till bokhandeln och hämta ut boken som vår pinfärska bokcirkel ska läsa samt ta bilen till ICA Flygfyren. Där väntar ett kolli på drygt 17 kilo. Mina friex av Gröna fingrar sökes ... Tur att jag har lite plats över i bokhyllan efter min senaste utrensning.