fredag 22 juli 2016

Byggmöte

27 grader varmt och fuktigt och jag ser ut som ett får i håret. Jag har gett upp alla försök att få till en anständig frisyr.
Igår hade vi besök av far, bror, svägerska och halvsyster som bilade från Montpellier, så det blev inget skrivet. Istället åt vi. Och promenerade. Och åt igen. Därför passar det bra med regnskurar och inomhusväder idag.
Vi har, tillsammans med vår arkitekt madame Bellavista och vår byggare monsieur Parra, diskuterat bygget. Allting går enligt planerna och det finns inget att oroa sig över.
Sedan var det dags för det roliga - att titta på färg- och materialval, puts, hängrännor och stuprör, balkongräcken, dörrar och fönster ...
Guldkranar och marmor är inget för oss utan vi föredrar en enkel stil som harmonierar med den katalanska byggtraditionen. Men inte gammaldags dock. Klassiskt och tidlöst, det är vår melodi.
Roligt - och smickrande eftersom det är jag som skissat planlösningen - är att vårt bygge används som ett mycket lyckat exempel på maximalt utnyttjande av en till synes hopplös tomt.

onsdag 20 juli 2016

Fest och nyckelscener

Ikväll är det fest i byn. Först serveras grillade sardiner och öl på torget la Rambla, sedan blir det dans. Så värst danssugen är jag väl inte men det är lika roligt att titta på dem som är det. Dansstilarna är många och varierande men glädjen hos festprissarna stor.

Jag har ägnat eftermiddagen åt att skriva färdigt en nyckelscen som jag först försökte smita undan från eftersom jag tyckte att den var obehaglig att skildra. Men jag insåg rätt snabbt det absurda i mitt resonemang. En nyckelscen som hoppas över lämnar ett svart hål efter sig. Om inte är den ingen nyckelscen. Bara att kavla upp ärmarna alltså. Efteråt firade vi med kaffe och småkakor på La Dorade (bilden).

tisdag 19 juli 2016

Prisad vare resemadrassen

Att inte kunna sova när det är fullmåne gäller inte mig som det verkar. Överhuvudtaget sover jag som en prinsessa den här semestern, trots stenhård säng. Vis av förra sommarens upplevelse (det tog flera veckor för ryggen att återhämta sig), packade vi i år med oss uppblåsbara resemadrasser. Herregud vilken skillnad! Jag vaknar utvilad och utan smärta. Billiga var de inte men värda varje krona. Betydelsen av god nattsömn ska inte underskattas. Hädanefter får madrassen följa med på alla mina resor.
Fullmåne över Cerbère.

måndag 18 juli 2016

Drömmar

När jag inte skriver eller läser ägnar jag mig åt att drömma om vårt franska hus. På fredag ska vi träffa arkitekten och byggaren för att summera läget och fatta ett antal beslut. Det gäller att passa på när T och jag är på plats. Även om vi försöker att inte gå händelserna i förväg, kan vi ändå inte låta bli att fantisera. Till exempel om färgsättningen av huset. Idag landade vi i att vi vill hålla oss till den färgskalan som finns naturligt i trakten.
Vi drömmer alltså om ett vitt hus med rött tegeltak, terrasser klädda med klinkers som skiftar åt rosa/terrakotta. Räcken i svart smide, fondväggar utomhus klädda i traktens skiffer samt en smaragdgrön liten pool.
Kanske ändrar vi oss under resans gång. Eller så gör vi inte det.

söndag 17 juli 2016

Upp med solen

Jag försöker att behålla sommarens goda vanor med sund mat och dagliga promenader. Morgonens vandring gick upp till Cap Cerbères soldrivna fyr. Bakom den skymtar Spanien. Lunchmat: grekisk sallad.Det varma ljuset beror inte på något filter utan på att solen precis stigit upp över horisonten.Cerbère vaknar.

lördag 16 juli 2016

Tillbaka

Så är vi här igen - i vår franska by - och det känns så märkligt välbekant men samtidigt overkligt. I går morse åt vi frukost i Norrtälje. Idag på ett hotell i Toulouse. Och om en liten stund ska T laga middag i lägenheten vi hyr av våra grannar. Himlen och havet är osannolikt blåa och allt är sig likt från förra sommaren. Grannarna - tillika våra hyresvärdar - kom och kindpussades och gav oss handdukar, parasoll och annat som vi lämnade kvar förra året. Men det finns en stor skillnad och det är att vår tomt inte längre är orörd. Där pågår ett bygge nämligen och nästa sommar kanske vi inte längre hyr hos någon utan istället sover i vårt eget lilla hus. Det som ska bli gästhuset. För storhuset (som också är litet) väntar vi med att färdigställa invändigt tills vi har råd.
Där skåpbilen nu står ska byggas ett garage och ovanför det en terrass och lite längre in ett hus. Lillhuset  i rött tegel i bakgrunden är det blivande gästhuset där vi ska bo i väntan på att färdigställa storhuset. Mellan husen kommer det att finnas en patio i etage med bassäng och matplats. Hon på bänken är jag och leendet är äkta - det är härligt att vara här igen!
Samma fantastiska utsikt som förra året. Vingården med tillhörande oglamorösa hus är dock till salu.
Kostar enligt ryktet "bara" 1.000.000 euro.

Karma

Vansinnesdådet i Nice den 14 juli, min älskade födelsestad som präglat min barn- och ungdomstid, tänker jag inte kommentera här. Men det finns en särskild plats i helvetet för dem som mördar barn. Oavsett vilken gud man tror på, oavsett om man tror på någon gud överhuvud taget. Jag kallar det för Karma.

torsdag 14 juli 2016

Snart på väg

Långpromenerat, planterat rosor, klippt gräs, städat, vattnat, tvättat tre maskiner, packat, betalat räkningar, dubbelkollat flygbiljetter, hyrbil och hotell. I morgon bär det iväg till Cerbère och stugan tas över av först dottern och sedan sonen. Härligt med miljöombyte även om jag aldrig längtar bort från Vätö.
I Roslagens famn på den blommande ö, där vågorna kluckar mot strand ...

onsdag 13 juli 2016

Tiden rusar

Sol, åska, störtregn men hyggligt varm. Svensk sommar! Dagarna rusar och jag fattar inte vart de tar vägen. Jag stiger upp jättetidigt (vaknar av mig själv) och ändå försvinner tiden. Möjligen kan det bero på att jag skriver (och raderar) och unnar mig tupplurar. Sedan läser jag också - sex romaner avbetade redan.
På dagens schema: tanka båten, köpa buskrosor till slänten, köpa solglasögon till T.
Manus 4 har passerat 10.000 ord. Målet är att ha ett råmanus klart i slutet av december.