Tidig julklapp

I flera år har jag gått och suktat efter en gjutjärnsgryta från Le Creuset men eftersom jag redan hade andra grytor kändes det onödigt med en till. Alla grytor utom den minsta blev dock kvar i Sverige när vi flyttade och jag har saknat en större modell som dessutom har ett lock som tål ugnsvärme. Så i fredags, på självaste Black Friday, slog jag till! 

Farmor hade en liknande som hon använde flitigt. Allt hon lagade i den blev gott. När vi tackade henne för maten brukade hon svara att det var grytan vi skulle tacka. Numera finns den i många olika färger men jag gillar den apelsinfärgade. Eller Vulkan som den heter på svenska. Volcanique på franska. Jag undrar om jag kan få till råstekt potatis i den som smakar lika gott som farmors ...

Surdegsgrunden fem dagar senare

Det bor en liten nörd i mig, det vill säga att jag snöar lätt in mig när något fångat mitt intresse. Så var det med mitt trädgårdsintresse, så var det med skrivandet och nu senast med eget surdegsbröd. Eller levainbröd som det heter i Frankrike. Därav att jag kan bli tjatig. Eller fokuserad, som jag väljer att kalla det. 

I vilket fall är jag väldigt stolt över att min surdegsgrund tagit sig så fint. Den svällde till dubbla storleken på fem timmar efter att jag matade den i morse (bilden) och till tredubbla storleken på fyra timmar när jag gav den en sista dos efter lunch. Den doftar dessutom gott och smakar lagom surt. Dags att börja baka på den alltså! 

Jag blandade till en fördeg ikväll som ska få jäsa över natten. Surdegsgrunden som blev över ställde jag in i kylen. Fortsätter jag att reducera och mata den var sjunde-tionde dag kan jag baka på den så länge jag lever. Är det inte fantastiskt? Nu återstår att få till ett välsmakande bröd också. Och T vill testa att göra surdegspizzor istället för vanliga. 

Fortsättning följer ...

Första advent

Regnet som öst ner över oss tidigare i veckan har fått gräset att växa och rosmarinen att börja blomma. Idag sken solen igen men varmt var det inte, några få plusgrader bara, vilket i och för sig passar bra när det är advent, tycker jag. Snön som fallit över bergen är jag dock glad att slippa.

Jag har lindat ljusslingor runt terrassräckena, ställt fram adventsstakarna och hängt upp en julstjärna i gästhuset. Den jag brukar ha i vårt vardagsrumsfönster skippar jag i år – känner för att hålla havsutsikten fri. Vinden viner runt knuten. Vi har tänkt stearinljus och har svensk vinglögg som väntar i skafferiet. Men jag föredrar en kopp te och en bit av den glutenfria polenta- och citronkakan jag bakat. 

Och så har jag matat mitt livs första surdegsgrund! Jag startade den för tre dagar sedan. Håll tummarna för att den ska växa till sig. Brödet jag bakade på torrjäst förra helgen var god men inte smakade det som ett äkta surdegsbröd inte.

Blått

Med tanke på hur mycket det ska regna från i morgon kväll och ett dygn framåt, är det tur att det knappt rinner något vatten just nu i floderna i vårt hörn av världen. Likaså att vattennivån i konstsjöarna i Villeneuve-de-la-Raho som vi gick runt idag är låg. Värst blir det dock i granndepartementet Aude där det på sina ställen kan komma ända upp till 200 mm!

Jag skriver mycket om vädret, uppenbarligen gillar jag ämnet. Men så är det spännande att följa de snabba växlingarna och tvära kasten.

Ny assistent

I trettio år ägde jag en köksassistent som jag använde i huvudsak till att sätta deg och mixa soppor med. Jag malde även köttfärs i den – en gång. Den var stor och otymplig och jag skänkte bort den när vi flyttade till Norrtälje. Men jag har faktiskt saknat den så idag köpte jag en ny (Kenwood) men mindre maskin. Mixer- och kvarndelarna struntade jag i – jag maler inte längre mitt eget köttfärs och jag har redan en blender som jag använder dagligen. Efter att ha möblerat om i köksskåpen lyckades jag göra utrymme åt maskinen.

I morgon är det jag som ska baka mitt eget bröd för första gången på flera år. Det blir roligt! Ska även testa att göra saffransbullar att ta med till Montpellier i jul. Fast att hitta färsk jäst i butikerna är hopplöst. Därför beställer jag den via nätet istället.

En söndag i november

Jag har alltid haft svårt för november. Så är det inte längre. Bilderna är från eftermiddagens promenad i Banyuls.

Vindstilla

Jag har tillbringat en stor del av dagen utomhus. Först en runda med hunden, därefter en två och en halv timmes lång promenad i bergen innan vi landade på La Plage i byn för att äta lunch i solen. Det gäller att passa på för nästa vecka ska det visst blåsa, regna och åska. 

Nästa söndag är det första advent redan! Tänk om jag skulle ta och baka pepparkakor? Sirap finns dock inte här så jag får i så fall hitta på någonting annat istället. Jag minns hur mamma när vi bodde i Frankrike bakade svenska kakor, mjuka och hårda, inför varje jul. Men sirapen tog hon med sig från Sverige, precis som glöggkryddorna.

Pastellkväll

Vindstilla och nästan fullmåne när Dexter och jag gick vår runda.

Påfyllnadsdos bokad!

Tiderna för en påfyllnadsdos av covidvaccinet för oss 50+ är nu släppta och jag har bokat in T och mig så att vi hinner få den lagom till jul. Känns bra eftersom vi kommer att fira julen med pappa, 84 år.

En för mig okänd kvinna kommenterade i en facebooktråd att pandemin skulle ge med sig av sig själv, precis som Spanska sjukan gjorde, och att hon därför vägrade vaccinera sig.

Att spanska sjukan tog mellan 50 och 100 miljoners människors liv – dvs 3-6% av jordens befolkning – var enligt samma kvinna fake news ...