fredag 18 augusti 2017

Dagens stipendieutdelning


På dagens trevliga lunch i Stadshuset hedrades ett flertal kulturutövare och folkbildare, och fick skaka hand med Roger Mogert, Stockholms stads kulturborgarråd. Vuxenskolans Ness Hakin (som även skriver låtar) var en av dem. Så himla viktigt att lyfta just kultur och bildning. Det finns en anledning till varför just dessa två områden är dem som kontrolleras och censureras ihärdigast av totalitära stater.

Jag fokuserar på de goda krafterna

Terrordåd igår igen, Barcelona denna gång, men jag tänker inte kommentera det mer än att mitt förakt för dessa fega attacker och de som utför dem är monumental.

Istället fokuserar jag på de goda krafterna. Vår egen Nasnet "Ness" Hakin är ev av dem och idag tilldelas hon Stockholms stads folkbildningsstipendium som går till engagerade och skickliga folkbildare i Stockholm.

”Tack vare Nassnet Hakins insatser som volontär och cirkelledare i vardagssvenska och musik på träffpunkten Kompasshuset, har många ensamkommande flyktingungdomar fått möjlighet att ta del av den svenska folkbildningstraditionen. Nassnet har genom sitt starka engagemang bidragit till att ge ungdomarna ett kreativt utrymme och fått dem att känna sig välkomna och sedda.”

Prisutdelningen sker i Stadshuset, vid en lunch i Prinsens galleri.
Grattis Ness!

torsdag 17 augusti 2017

Målvikten nådd

I början av mars bestämde jag mig för att försöka bli av med några irriterande extra kilon som smugit sig på de senaste åren. Till hjälp tog jag appen Lifesum vilket fick mig att inse att det rådde obalans mellan hur mycket jag rörde mig och hur mycket jag åt. Drygt fem månader senare har jag nått min målvikt, har ett BMI på drygt 19, blivit sex centimeter smalare runt midjan och av med dubbelhakorna. Allt det bara genom att undvika sötsaker och för mycket bröd, ris och pasta. Annars har jag ätit som vanligt men portionerna har förstås varit mindre. Tack Lifesum! Nu ska jag bara se till att hålla vikten, trots hormonkaos och vintern som närmar sig.

onsdag 16 augusti 2017

Hårförändring

Jag var till min frissör Karin igår. Välbehövligt kan jag lova, senast jag klippte mig var för tolv (12) veckor sedan! Först skulle Karin ha semester, sedan jag, därav att det dröjde så länge innan vi fick till det. Att gå till någon annan frissa vill jag inte. Jag bytte när vi flyttade till Norrtälje och Karin har lärt sig mitt hår och hur jag vill ha det.

Tolv veckor är lång tid så luggen tog jag tag i själv när vi var i Frankrike. Med nagelsaxen. Det blev förstås jätteojämt men ingen märkte det p.g.a. lockarna. Eller snarare kruset. Fram till tonåren hade jag nästan rakt hår. I puberteten kom lockarna. De försvann under mina graviditeter, kom tillbaka till viss del efteråt men inte alls som tidigare. Förrän nu. Jag antar att det har med åldern att göra, hormoner som återigen löper amok. Inte klokt så mycket konstigheter man som kvinna ska behöva stå ut med. Men jag är tacksam att håret inte blivit tunnare i varje fall.

Tidigare kunde jag föna håret rakt, nu går det inte längre, det blir bara frissigt och fult. Inte kan jag ha det lika uppklippt längre heller, av samma anledning. Så Karin klippte igenom hela håret, varenda liten topp, kortade längderna ordentligt men utan att klippa upp det för mycket. Sedan masserade hon in en underbar fuktgivande kräm blandat med ett par droppar olja och lät håret självtorka. Perfekt resultat! Jag testade i morse att själv fixa till håret på samma sätt och det blev precis lika bra. På kuppen tjänade jag tio minuter i utebliven föntid. Skönt också att slippa stå med armana i luften.
I slutet av nästa vecka ska jag till Norstedts för att ta nya pressbilder - jag hoppas att det blir på en bra hårdag.

söndag 13 augusti 2017

Städ- och fixhelg

Vi hade bestämt oss för att åka till Ikea idag eftersom det skulle regna. Istället städade vi stugan, städade lägenheten och delade på en räksmörgås på Café Hörnan. Faktiskt mycket roligare än ett Ikeabesök, trots regnet. Det råder således fortfarande kaos i våra garderober och i städskåpet.

Inte heller igår var vädret särskilt strålande så den planerade båtturen ställdes in. Men det var så pass varmt att jag tillbringade hela dagen utomhus. Trädgårdsfix först och sedan altanhäng med antingen en bok eller datorn i knät. Och så en liten tupplur på det. Underbart! Jag brukar varva redigeringspassen med läsning och min lektyr just nu är Näktergalen av Kristin Hannah, en riktig bladvändare. Eftersom berättelsen utspelar sig under andra världskriget blir den spännande nästan per automatik.

Och så har vi beställt en resa till Cerbère. I oktober drar vi ner till vårt lilla franska hus och stannar en vecka. Det blir vår första höst i byn. Hiss eller diss? Det kommer att visa sig.

fredag 11 augusti 2017

Var är gräshopporna?

T kom hem med en hink småländska kräftor i eftermiddag. Den fick följa med till Vätö. Nu är hinken tom. Riktigt goda kräftor.
Augustikväll. Solen gick och lade sig för någon timme sedan och jag sitter på stugaltanen och skriver. Inga mygg. Men inga gräshoppor eller vårtbitare heller, vilket bekymrar mig. De brukar alltid börja spela för oss i augusti de små rackarna. Varför denna tystnad plötsligt? Det är något som inte stämmer. Torkan? Lucifer? Eller kanske T:s ihärdiga kamp mot alla örnbräken som spridit sig över tomten? Att jag inte hör gräshopporna skulle i och för sig kunna bero på min dåliga hörsel. Men T, vars hörsel är förträfflig, hör dem ine heller. Ett mysterium ...

torsdag 10 augusti 2017

All work and no play makes Annika a dull girl

Det ramlar in den ena roliga inbjudan efter den andra och hittills har jag tackat nej till samtliga. Jag hinner helt enkelt inte, måste jobba, jobba, jobba. Det är kvällsmöten, kvällsarbete, konferenser, författarsamtal, bokmässa, redigering och korrekturläsning. Jag som hade tänkt åka till Frankrike en vecka i höst ser hur kalendern fylls på i en rasande fart. Förhoppningsvis kan jag hålla den första veckan i november fri. Det hänger på hur den stora omorganisationen som jag fått i uppgift att genomföra avlöper.
Det beror alltså inte på er om jag drar mig undan, det beror på livet.

tisdag 8 augusti 2017

Sånt jag drömde om för sjutton år sedan

På vägen hem från jobbet stötte jag på en kollega från förr. Vi stod på Götgatan och uppdaterade varandra om allt som hänt sedan vi sågs senast. Sådär som man gör. Hon påminde mig om de livsmål och drömmar jag tydligen hade då, för sjutton år sedan:
1) Att avsluta mitt dåvarande förhållande.
2) Att skriva ett filmmanus.
3) Att skaffa mig ett boende i Frankrike.
4) Att bli lycklig.

Idag har jag facit:
1) Jag separerade 2003 och nio månader senare förälskade jag mig i T.
2) Något filmmanus har det inte blivit ännu men väl tre, snart fyra, romaner.
3) Jag har mitt lilla hus i Frankrike.
4) Jag är lycklig.

Det blev bra till slut.

måndag 7 augusti 2017

Hejdå sommarlov

T har redan jobbat en vecka och nu är det min tur att vinka adjö till sommarlovet: fem härliga veckor varav fyra i Frankrike. Den sista ägnades uteslutande åt att flytta, packa upp, sortera, rensa och städa. Jag gick ner ett helt kilo på kuppen! Det är nämligen T som brukar flyttpacka och han gör det väldigt effektivt – allt, och då menar jag allt, hamnar i kartongerna. Även sånt som aldrig borde ha fått flyttat med ...
Nåväl, nu är ordningen återställd och vi har färre saker än någonsin. Det hyrda förrådet tar vi hand om senare i höst.
Alla våra möbler fick plats i lägenheten, tack vare lite uppfinningsrikedom. Även sängen som egentligen är alldeles för bred för sovrummet. Kvar att göra är att inreda de helt oinredda garderoberna och städskåpet. Måste bara fundera på hur vi gör det på smartaste sätt. Just nu lutar jag åt ett Elfa-system.
Jag startar arbetsveckan med att jobba hemifrån. Vi ska träffa mäklaren och köparna av vår gamla lägenhet i eftermiddag för att skriva på de sista handlingarna och lämna över nycklarna. Sedan är vi klara med den etappen av vår resa mot ett framtida flytt till Frankrike.
Om fem-sex år.
Om allt går enligt planerna. Vilket man ju aldrig kan veta om det gör ... Just nu njuter vi av vårt nya hem (som invigdes med glass och jordgubbar igår när bror med familj kom på oväntat besök) och av att bo i fina Norrtälje.
Vi tog en sen kvällspromenad i ett stilla Norrtälje. Annat är det på dagarna, då är det full fart i stan.

fredag 4 augusti 2017

Nytt hemma

Jag är för trött för att författa ett långt inlägg men faktum är att denna torftiga uppdatering skrivs hemma i vår nya lägenhet. Där vi ska sova i natt, för första gången sedan vi fick nycklarna den 29 juni.
T står vid spisen och lagar mat, han har stekt en kycklingbit och matoset är lika med noll. Noll ... Eftersom vi bor litet (en 2:a på 49 kvm) och med öppen planlösning satsade vi en bra slant – vis av erfarenhet – på en dyrare fläktlösning. Så himla värt det! Jag avskyr när det luktar mat i hela lägenheten.
Detta är alltså den senaste – och förhoppningsvis sista – av våra svenska flyttar. Det är knappt jag kan fatta det men vi nådde faktiskt målet som sattes i slutet av november 2015, justerades något i januari 2016 och fullföljdes i våras. Det är ta mig tusan värt ett glas äkta champagne. Skål!