Alla älskar våren

Våren är definitivt här, till och med byborna (dvs de som bott i byn längre än vi vilket är alla eftersom vi är sist inflyttade) säger det nu. Och precis som när värmen och ljuset kommer tillbaka i Sverige blir även byborna gladare av solen. På nyheterna är det exakt samma slags årets-första-glass-reportage som i Sverige samt korta intervjuer med människor som tagit av sig ytterkläderna och gottar sig i solen.

Igår kom Ikealeveransen med våra utemöbler och nu är allt ihopskruvat och på plats. Snart är det dags att bjuda in till en crémaillère för att fira att vi är klara med alla inflyttningsbestyr. Det blir roligt att samla ihop våra nya vänner, ett mycket trevligt gäng bestående av inflyttade fransmän, svenskar, amerikaner och tyskar av olika bakgrund och åldrar.

Alla hjärtans dag ...

... men hemma hos oss märks ingen skillnad. Lite speciell har dagen ändå varit eftersom min S skulle iväg och göra sitt andra ultraljud. Allt såg bra ut och jag kunde andas ut. Att vänta barnbarn är bra mycket nervösare än att vänta barn.
Jag ska alltså bli mormor i sommar! Jag har vetat det ett tag, ända sedan julaftonen. Började lipa när jag fick reda på det. Min lilla S ska bli mamma. Helt obegripligt.

Semesterdagar hemmavid

Att pyssla hemmavid i väntan på att få manuset i retur av förlaget är rena semestern. Ibland glömmer jag mig och får dåligt samvete för att jag inte sitter och skriver. Samtidigt längtar jag efter att få fortsätta umgås med Hedda, Lina och Jesper.

Jag har  en ny bokidé i bakhuvudet som pockar på min uppmärksamhet men den får ligga och marinera ett tag till eftersom jag föredrar att jobba med en berättelse i taget.

Vår valp Dexter växer till sig och efter snart två månader ihop känner vi varandra väl. Han kan våra vanor och vi hans och han fortsätter att vara en vänlig, kelig och tapper krabat. Han gillar inte att åka bil eftersom han blir åksjuk (vi tror att det kommer att växa bort så småningom) men ändå hoppar han självmant in i Hondan och gnäller ingenting. Han vaktar huset och morrar åt obekanta ljud men är aldrig aggressiv mot främlingar som ringer på. Han gillar barn, katter och andra hundar även om kärleken inte alltid är besvarad.

En hunds psyke har alltid varit viktigare än utseendet för mig. Med Dexter har vi fått en tiopoängare.

Gardinstångsfix

Dagens fix var att sätta upp gardinstänger. Det gjorde vi på nedervåningen. I morgon tar vi sovrummen. Sen ska det till att fålla och få upp gardinerna också.

Annat vi gjort är att åka till grannbyn Banyuls för att veckohandla och ha möte med vår bank- och försäkringsrådgivare Carole. Vi tecknade en ny husförsäkring, en som är anpassad till att vi kommer att hyra ut gästhuset ibland. Jag vet inte alls om vi kommer att trivas med att ha hyresgäster men vi testar några veckor i sommar och ser hur det känns.

Städar och fixar

Jag läser om snö och isgator och mellotider på nätet, om längtan efter våren och att det ska bli helg. Författarkollegor träffas och umgås utan mig och jag får hålla till godo med mitt eget författarsällskap. Det känns märkligt att inte vara en del av ett svenskt vardagsliv längre. Annorlunda men inte dåligt.
Men jag är faktiskt inte den enda författaren i byn utan vi är tre stycken etablerade som jag känner till, alla utländska. Dock är vi bara två som bor här permanent. Vi bestämde att vi skulle ses på en aperitif nästa vecka.

Igår gjorde vi äntligen klart våra garderober. Underbart att ha fått ordning på våra kläder! Några skjutdörrar blev det inte eftersom de skulle krocka med förvaringssystemet som vi köpt (skjutdörrar är tjockare än vanliga garderobsdörrar) utan jag har hängt upp draperier istället. Kanske att vi skaffar dörrar någon gång i framtiden, eller så gör vi det inte. Draperier är fint och mjukar upp och så kan man byta dem om man vill ha omväxling.

På dagens agenda står rengöring av terrasserna om vädret är soligt. Vi behöver skrubba och skölja dem ordentligt och ju fina väder desto snabbare torkar de upp. Dexter hittade en blomkruka som han roade sig med att tömma på jord medan vi vände ryggen till. Jorden ligger nu utspridd över gästhusets terrass och min stackars blomma fick en snabb och skoningslös död.

Vinter, vår eller vårvinter?

När det är femton grader varm utomhus och fjärilslavendeln är på väg att slå ut, då är det vår för mig. Men inte för Audrey, fotografen som tog nya pressbilder på mig idag (de togs utomhus i Perpignan och kommer att bli jättefina) och som tycker det är kallt. För henne är det vinter fortfarande. Vi får väl kalla februari för en vårvintermånad då.

Om cirka två veckor får jag manuset tillbaka av förlaget. Fram till dess ska jag inte öppna det och försöka att inte ens tänka på det. Planen är att passa på att göra klart flytten från gästhuset till det nya, att packa upp de tjugotvå flyttkartongerna vi har kvar att gå igenom, bygga upp förvaringshyllor i garaget, sätta upp gardinstänger och tavlor, fålla gardiner, städa, tvätta fönster, rengöra poolen och inte minst terrasserna som blivit ordentligt smutsiga efter all vind och allt spring av hantverkare.
Det ska bli riktigt skönt att få det gjort, jobba fysiskt och inte bara sitta framför en skärm.

Rengöringen av gästhuset då allt inklusive sofföverdraget ska tvättas och rengöras inför sommarens uthyrningar, väntar vi med tills lite senare när det blivit ännu varmare.
Promenera ska jag givetvis också göra, det ser Dexter till att jag inte hoppar över.

Klar med råmanuset!

För en liten stund sedan, med ett par timmar till godo, mejlade jag iväg Manus 5 till förlaget. Ett råmanus som är långt, mycket långt, ifrån klart men nu har vi en rejäl stomme att utgå ifrån. Det är faktiskt mitt längsta manus hittills.
Jag borde vara glad men jag är bara trött. Helt slut faktiskt.