Husfix och båtdrömmar

En tekniker från Orange har precis varit här och fixat så att gästhuset har en egen telefonlinje/ADSL. Fiber finns ju inte ännu i vår by. Nu kan våra hyresgäster surfa via en egen Livebox istället för att gå via vår, vilket innebär bättre täckning (stenväggarna påverkar signalerna mellan husen negativt) och snabbare surf. Vi i vår tur slipper oroa oss över att gästerna ska vara missnöjda med den wifi vi erbjuder. Det kostar förstås en slant att ha dubbla abonnemang men det är det värt. ALLA vill ha wifi idag, det är ingen skillnad på Frankrike och Sverige i det avseendet.

Ytterligare en sak jag kan bocka av på min att-göra-lista alltså, en lista som aldrig är tom. Nästa vecka kommer fru Bellavista för att gå igenom diverse husfix som måste åtgärdas. Som ventilationen i badrummet till exempel.

Vi saknar båten vi hade på Vätö och drömmer om att skaffa en ny. Eller en begagnad snarare. Fast billigare än Örnviken. Dock kan den inte vara hur liten som helst, utan måste kunna stå emot vindar, vågor och havsströmmar, dvs ha hög reling och en någorlunda stark motor. Medelhavet är inte som Roslagens skärgård. Allra helst skulle vi vilja ha en traditionell katalansk snipa att tuffa omkring i, men de är för dyra. Nåväl, vi får väl se vad det blir till slut och om det blir någon båt överhuvudtaget.

Och så vädret: soligt med sydliga vindar. Disigt, varmt och fuktigt. I morgon är det midsommarafton som i år inträffar samtidigt som sommarsolståndet, men i Frankrike firar man inte midsommar. Lite synd, det är ju en fin tradition, tycker jag.

Tillbaka till korrläsningen nu. Jag hittar inte särskilt mycket: några upprepningar att formulera om, kommatecken som saknas ... En sång för Hedda är helt enkelt färdig och den blev riktigt, riktigt bra!

Städpass=Träningspass

Det unga paret från Paris som har bokat in sig två veckor i vårt gästhus, messade och frågade om det var okej att komma vid lunch redan. Det blev till att städa i rekordfart men vi hann med allt vi skulle, inklusive rensning av golvbrunnen i duschen och poolrengöring. Jösses så svettig jag var när väl allt var klart! Nu har de unga tu installerat sig och ska man tro Meteo France kommer vädret att bli fantastisk, som svensk högsommar.

Dexter är förbryllad över att det hela tiden flyttar in nya människor i lillhuset där vi tre bodde en gång. Han har slutat att hälsa på nykomlingarna, nöjer sig med att stirrar på dem en stund när de checkar in och vänder dem sedan ryggen.

Korrekturläsningsdags!

Idag fick jag äntligen korrekturen på En sång för Hedda från förlaget. Försändelsen har varit på väg sedan den 5 juni och så lång tid brukar det aldrig ta. Jag gissar att den svenska nationaldagen ställde till det.

I morgon är det dags för våra hyresgäster att lämna och nya, ett franskt par även de, att flytta in. Morgondagen kommer alltså att gå i städningens tecken. Men eftersom de nya hyresgästerna stannar två veckor sker inget byte nästa lördag och vi får en lugn helg.

Det åskade över såväl havet som bergen i natt, men vår lilla by klarade sig. Jag lyckades somna om utan att sätta i öronpropparna, trots mullret och blixtarna. Inte heller hårda vindar stör min nattsömn numera.  Betyder det att jag äntligen acklimatiserat mig?

Fotosession

Audrey som fotograferade mig i vintras, kom hem till oss idag och tog nya bilder. Jag gillar inte att bli fotad men Audrey är duktig på att få mig att slappna av. Vi får väl se om bilderna går att använda eller inte ...
Och så vädret då. Soligt och en lätt sydlig vind. Igår var det också soligt men vinden var nordlig och kall. Livet går sin gilla gång, med sina toppar och dalar. Pappa är inte riktigt frisk. Först drabbades han av lunginflammation och lagom tills han kom hem från sjukhuset och kände sig piggare, åkte han in igen för att operera bort prostatan. Inte lätt att bli gammal.

Från i vintras.

Baka, baka liten kaka ...

Hela dagen har det regnat, vilket inte tillhör det vanliga på vår kustremsa. Just därför tycker jag att det är rätt mysigt med grådiset. Medan T tog ut Dexter på en långpromenad – är det något som Dexter inte bryr sig om så är det vädret – passade jag på att baka. En grannfru som jag pratar med ibland när hon och hennes man jobbar i sin trädgård, kom förbi förra veckan och lämnade över ett kilo klarbär (röda, syrliga körsbär). För sura att äta som de är men perfekta att göra clafoutis av. Clafoutis bakas utan bakpulver men med många ägg. Jag älskar det men idag var faktiskt första gången som jag gjorde en själv.

Några dagar senare fick vi en skål med plommon av samma madame. De smakade gott men konsistensen vara något mjölig. Så jag bakade en kaka av dem när jag ändå var igång.

Frågan nu är vem som ska äta upp härligheterna ...

Nelly

Arbetsnamnet på mitt ljudboksmanus är Nelly. Just nu lär jag känna henne, min hjältinna, samtidigt som jag skriver synopsis och funderar på dramakurvans toppar och dalar. Jag vet redan hur berättelsen börjar och hur den slutar. Återstår att få till allt däremellan.

Apéro istället för AW

Vilken veckodag det är spelar ingen roll när jag inte längre är anställd. Jag jobbar när jag måste, oavsett om det är måndag eller lördag. Fast lite koll har jag ändå, om inte annat så för att inte glömma när sopbilen kommer (måndag och fredagar töms komposterbart avfall, torsdagar plast/metall/papper) eller när det är marknad i grannbyarna.
Jag slipper såväl söndags- som måndagsångest men känner inte heller någon fredagslättnad. Dock är det väldigt trevligt att som i eftermiddags ta en sangria ihop med någon. Ingen AW utan en aperitif. Sitta i solen med R och prata om ditt och datt. Om framtidsplaner och drömmar. R är från Sverige och bor i grannbyn Banyuls. Hon flyttade hit för ett år sedan och vi lärde känna varandra tack vare Instagram.

Energibesiktningen i tisdags gick bra. I onsdags åkte vi in till Perpignan för att trimma Dexter och det gick också bra. Och så har vi städat och ställt i ordning lillhuset inför nya gäster, ett franskt par som anländer i morgon.
Jag har även fixat med en del pappersarbete. Och skissat på min ljudboksserie. Samt tittat på den fruktansvärda men otroligt bra serien Chernobyl på HBO. Välgjord, spännande, gripande och otroligt skrämmande. Ett tidsdokument som alla borde se. Jag minns såväl när olyckan hände den 26 april 1986. Min son var två månader gammal och jag tänkte mycket på vilken framtid som väntade honom. Om det fanns en framtid ...

Vädret? Varmt, soligt och småblåsigt till och från. Men vinden är bra, den håller undan myggen och friskar upp. Såvida det inte är Le Marin som blåser, en fuktig sydostlig vind som får håret att krulla sig och gör himlen disig.