Idag börjar Obama sitt nya arbete som världens mäktigaste ledare. Undrar hur det känns? Har han fjärilar i magen? Har han prestationsångest? Känner han sig något förvirrad inför allt det nya? Undrar han vad han gett sig in i? Förväntningarna på honom är lika höga som Twin Towers en gång var. Att infria dem alla är givetvis en omöjlighet. Såväl T som jag ser fram emot hans installationstal och tänker sitta bänkade framför tv:n ikväll. Obama är en lysande retoriker som tydligen skriver stora delar av sina tal själv.
Samtidigt sitter Bush och hoppas att historien så småningom ska ge honom rätt och säga att han befriat 30 miljoner människor i Afghanistan och Irak… Måste kännas bittert att den kandidat som egentligen vann dåvarande presidentvalet, Al Gore (han fick de facto en halv miljon fler röster än Bush), inte bara är lika känd som Bush utan även oerhört mycket mer populär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar