Hare i Tallinn

Borta bra men hemma bäst är ett uttryck som T och jag hade kunnat uppfinna. Det spelar ingen roll hur trevligt och kul vi haft på våra resor, att komma hem är ändå härligt. Tur i och för sig, vore synnerligen deprimerande om vi längtade bort så fort vi klev innanför ytterdörren! Trippen till Tallinn blev en lugn och sansad utflykt. Inte en massa fylla och festande på båten, tack och lov. Ganska tyst i korridoren också, kanske därför att vår hytt låg högst upp. Några flaskor vin följde med oss hem, vår enda shopping. Kändes dock som om vårt sällskap var lite av udda fåglar i sammanhanget, de flesta lastade på högvis med ölkartonger och starksprit på sina kärror. När vi såg deras målmedvetenhet förstod vi att det var proffs vi hade framför oss. En man förklarade att han föredrog att handla Vodka för då visste man vad man fick i flaskan. Vin var så ”speciellt” tyckte han. Stefan i sin tur berättade om en kvinna som stod med en flaska Chardonnay i handen och konstaterade att hon hört talas om denna Shiraz/Cabernet Sauvignon… Lite sött faktiskt att inte se skillnad på rött och vitt vin. Vi promenerade runt i Tallinn och hamnade så småningom på en medeltida restaurang med tidsenlig meny, kläder och inredning. Turistfälla, ja visst, men samtidigt lite skoj för en historieintresserad som jag. Vi hoppade över björnköttet och valde hare med en massa tillbehör i stället. Medeltida mat verkar har varit värsta GI maten – vitt mjöl och socker var ju en lyx som få hade råd med. Tack för resan L och S, kul att vi fick följa med på den. Att få T att gå med på att hälsa på er i Thailand blir en svårare nöt att knäcka!