Den amerikanska presidenten vill tillsammans med den brittiska premiärministern starta ett krig i Mellanöstern. Men inte alla tycker att det är en bra idé. Förberedelserna för kriget skapar underliga maktkamper och bräckliga allianser.
Den som hyser minsta politikerförakt lär få sina åsikter bekräftade om den ser In the loop. I denna film är politik bara tjyv- och rackarspel. Målen helgar medlem och det är ok att ljuga och förfalska bara man vinner. Det gäller att vara smart, inte bildad, och maktmissbruk är praxis.
Man kan bli desillusionerad för mindre. Samtidigt är tonen så otroligt rå och replikerna så osannolikt kryddade av förolämpningar och svordomar att jag inte kunde låta bli att skratta. Det pratas oavbrutet i filmen, tempot är högt och den rappa dialogen har koreograferats skickligt. Ett antal filmanspelningar har kastats in i manuset. Det är tydligt att författarna kan sin IMDb och vänder sig till en publik av likasinnade.
Jag undrar vad pappan och hans två pojkar i tolvårsåldern som satt i raden framför oss tyckte om In the loop. Kändes som ett besynnerligt filmval för dem...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar