lördag 16 januari 2010

En vinter att tycka om.


Vätöhelg. Snön avslöjar att djuren anser att vår semesterby är lika mycket deras: rådjur, harar, rävar och älgar smyger omkring när ingen ser. Just nu motionerar en enträgen skidåkare på ängen där midsommarstången står kvar. Han åker samma slinga runt, varv efter varv. Kan det verkligen vara roligt? Vi föredrar långpromenader och semlor.
I kväll kommer det att lysa i var och varannan stuga – det milda vädret har lockat ut fler än oss. Det bärs in matkassar, det hejas, det skrattas, det skottas och det eldas. Isen på sundet är alltid förrädisk – en granne föll igenom för några år sedan och det tog honom en halv dag i bastun innan han tinade upp – men den har blivit så tjock att pimpelfiskarna vågar sig ut på den.
Just nu tycker jag väldigt mycket om vintern.

9 kommentarer:

Evas blogg sa...

Vad det låter mysigt! Tyvärr kan vi inte bo i vår stuga vintetid, annars hade vi nog bott där under helgerna vi också.

Annika sa...

Det är skönt med en vinterbonad stuga även om vi inte är där alls lika mycket som under sommarhalvåret. Hade vintern varit som de senaste årens, dvs blöt, mörk och snöfri hade vi hellre stannat kvar i stan. Men nu är allt så vackert här ute!

Marie sa...

Som du beskriver vintern så låter det helt klart mysigt, om man nu inte tänker på mannen om gick genom isen, tur att det finns bastu. Njut av den vackra vintern. Kram

Pia sa...

Låter jättehärligt!

Och jag vet ju av erfarenhet att det är mysigt på Vätö, vi hade sommarstuga där när jag var barn och jag tar gärna bilen och åker ut dit ibland.

Annika sa...

Men Pia, då hittar du hit ju! I sommar är det du som kommer och hälsar på. :)

Lilla a sa...

Vad mysigt det låter! Mmmm, semla låter också helt fantastiskt gott men innan jag har börjat nå resultat kan jag inte tillåta mig själv att göra undantag. För förhoppningsvis kan jag i varje fall få smaka på en längre fram.

Hur tycker du boken "Livets aviga och räta" är så här långt?

Kram lilla a

Annika sa...

Nej, lilla a, semla får du absolut inte äta ännu! :)
Har läst ut Livets aviga och räta och jag tycker att det var en trevlig bok som tog en vändning jag inte räknat med. Just ordet trevlig tycker jag beskriver den bra. Inte så mycket tuggmotstånd, trevliga miljörer och trevliga karaktärer. Varm och underhållanden för stunden. Som en chokladpralin ungefär!

Pia sa...

Jag kommer gärna och hälsar på Annika! :)

Lilla a sa...

Roligt att du gillade boken. Nästa gång jag har bokträff tror jag att jag skall ta med den igen. Jag får helt enkelt köra på utmattningsprincipen...

Tänk att ditt även ett liten ord som chokladpralin kan väcka ett sug... och då tänker jag inte främst på suget efter boken. :-)

Kram lilla a