söndag 9 oktober 2011

Norrköping






Sverige är fullt av småstäder som jag endast känner till namn. Jag blir lika förvånad varje gång jag kommer till en sådan stad över hur fina de är. Norrköping till exempel, en gammal industristad med vackra Motala ström som rinner rakt igenom, ibland bred och majestätisk som om den vore självaste Seine, ibland som en smal kanal med hus vars grund står i vatten. Lite Amsterdam. Ibland lite New York.
Jag tog en promenad i eftermiddags, innan det var dags att sätta sig på tåget hem efter tre stämmodagar som gjorde mig slut i huvudet. Om två år är det dags för förbundsstämma igen, då i Västerås, en annan av dessa fantastiska småstäder.

5 kommentarer:

Granne med potatisodlaren sa...

Det är så kul att få upptäcka alla fina vyer på dina bilder. Norrköping har jag mest stannat och fikat i på väg ner till Öland.

Karin sa...

Fina bilder från en vacker stad. Jag läste en rapport för många år sedan (minns inte vem som hade beställt den) över "nöjdhet" och "lycka" i landet. Många faktorer vägdes samman och då fick man resultatet att vi mår bäst i mellanstora städer. Dvs Norrköping, Örebro, Västerås, Växjö, Gävle, Luleå etc. Har aldrig prövat själv, men blir ibland avundsjuk på den intensiva kulturverksamheten som kompisar ägnar sig åt i sådana städer.

Annika sa...

Jag kan känna detsamma när jag besök en mellanstad, att där är lugnt, överblickbart och nära till engagemanget. Men skulle jag trivas? Jag vet inte, har bara bott i stora städer (för Uppsala är väl ingen mellanstad)och i pyttelilla Ljusdal.

Maria Björkman sa...

Norrköping har jag varit mycket i, käre maken är "barnfödd" och uppvuxen där. Är inte barnfödd ett väldigt egendomligt ord, by the way?

Annika sa...

Jo, märkligt ord. Vad är man annars - pånyttfödd?