Min coach har nu arbetat färdigt med mitt manus och jag lider av separationsångest. Samtidigt ser jag fram emot nästa steg. En genomläsning av redaktör M, ändringar efter det och sedan ... Ja, vad som händer sedan vågar jag knappt tänka på.
Jag var tvungen att ställa frågan till min coach: Håller manuset måttet, i sin genre? Hon svarade:
"Jag har nog varit otydlig. Absolut helt klart ett manus som håller måttet och kanske rågar det också. Det är välskrivet, välplanerat och har ett lagom driv, puttrigt men inte überputtrigt och med den förfärliga Ylva som igångsättare och störmoment och konstrast.
Du behöver i framtiden se alla eventuella nej som pedagogiska problem, dvs om inte du tror på ditt manus, vem ska då göra det?
Jag ser ju många manus och den här typen har ännu inte hunnit etablera sig, eller ens hunnit bli färdiga, m a o så är du tidigt ute vilket är en fördel för dig och ditt manus."
Snacka om egoboost! Ska nu suga på denna karamell en stund ...
7 kommentarer:
Oj det lät bra!
Jo, men om sedan andra tycker som hon återstår att se!
Det måste finnas fler som tycker som hon. Håller på dig.
Bra Rose-Mari, du kan få köpa ett signerat ex när det blir dags! ;)
Vad är det för genre? Ingen sorglig bok som det verkar:)
Underbart! Jag vill läsa nu på en gång.
Nej inte sorglig även om där finns vemod. Jag har försökt att utgå från en dramatisk grund och sedan skapa ett luftigt bygge, ett potpurri av kärlek, vänskap och humor med ett ljust och hoppfullt slut.
Eftersom jag skrivit en typ av berättelse jag själv alltid tyckt om att läsa, inbillar jag mig att den kan passa kvinnor i nästan alla åldrar.
En feelgood helt enkelt!
Kul Anneli - då har jag en läsare åtminstone ... :)
Skicka en kommentar