söndag 15 juli 2012
I Languedoc
Så flög vi iväg till slut, alla åtta. Den stora frågan var: skulle det finnas ett hus när vi väl kom fram? Internetbokningar kan kännas overkliga på något vis.
Men visst fanns det ett hus. Och en pool, wifi, sittgrupper lite överallt, en pergola och ett långt matbord under pergolan.
Himlen är blå och svalorna flyger högt. Det susar i pinjeträden. Fåglarna kvittrar, cikadorna spelar. Lavendeln och rosmarinen doftar.
Sonen är lycklig - inte minsta lilla gräspollen i luften. Allergimedicinen som han inte klarar sig utan i Sverige behöver inte packas upp.
Själv steg jag upp tidigt i morse, tog fram den lilla röda och skrev vidare på manuset.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
jag blir grön av att läsa sånt där ...
Men åh det låter underbart och jag blir inte förvånad om ni snart köper hus där någonstans!
Ha en skön semester. Själv har man precis kommit hem... Men jag gjorde precis som du och tog med manuset, hehe. Inte kan vi vara ifrån varandra så länge? ;)
Det låter som om ni har landat i ett paradis. Där det är ljuvligt på det där alldeles speciella sättet som bara finns i drömmarna annars.
verkligen schysst :)
johan
Låter så otroligt och så fantastiskt. Själv fryser jag i en natttemp på åtta grader plus. Förkyld och febrig och allmänt eländig. Härligt att läsa detta och drömma sig bort.
Usch och fy Eva så trist! Hoppas att du får en skön och frisk augusti istället.
Skicka en kommentar