Först nu förstår jag hur trött jag egentligen är, eller förhoppningsvis varit. Nu, när jag tagit av mig klockan och sover tills jag sovit klart. Tio timmar i natt. Tio timmar! Jag sover aldrig så länge, aldrig. På sin höjd sju timmar. Men jag är klar med alla mina måsten och det är som om kroppen bestämt sig för att det nu är dags för återhämtning. För en gångs skull väljer jag att lyssna på den.
Dagens väder tycks bli sommarens hittills bästa. Det påstår såväl barometern som SMHI. Upp till 27 grader varmt, en sydvästlig bris och strålande sol. En dag som gjord för en lång tur med båten. Redan nu är det 20 grader på altanen, i skuggan, och vresrosornas doft har letat sig in i genom vårt öppna sovrumsfönster.
Det är dags att kliva upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar