söndag 10 november 2013

Betties resa

Bio igår igen och franskt denna gång. Jag brukar älska franska filmer. Förstås. Betties resa tyckte jag om men jag älskade den inte. Eftersom jag är gravt skadad när det gäller berättelser kan jag inte släppa detta med dramaturgin, både när jag ser filmer och när jag läser böcker. Och Betties resa har ett litet problem med dramaturgin; mittpartiet. Partiet som är skräcken för många historieberättare, stället där den dramatiska kurvan så lätt sviktar, där författaren kämpar för att hålla upp tempot och inte tappa läsarens/tittarens intresse. 
Så småningom tar Betties resa fart igen, Catherine Deneuve är genomgående skön och jag gillar filmens budskap om att livet och kärleken fortsätter även efter 60,  men ändå. Det där mittpartiet där det mest åks bil och letas efter cigaretter stör mig. Manusförfattaren borde ha utnyttjat tiden till att låta mig lära känna Bettie bättre.

Betyg: en stark 3:a.

4 kommentarer:

Åsa Hellberg sa...

Är inte Madame helt sönderopererad? Sånt stör mig.

Annika Estassy Lovén sa...

Inte kroppen i varje fall ...

Åsa Hellberg sa...

Vad skönt, hon kanske är en sån som låter bli!
Såg Faye Dunaway på Greys, hon kunde inte stänga ögonen!

Annika Estassy Lovén sa...

Enligt fransk media är ansiktet fixat både här och där. Själv säger hon att aldrig ändrat på någonting, endast "suddat ut" några rynkor.