Jag är gift med en hjälte. Förkyld och eländig sitter han i sin soffhörna - den jag får låna när jag varit extra snäll eller när han inte är hemma - och korrläser mitt manus. Efter varje sida snyter han sig, snörvlar däremellan. Men han läser och han skrattar och ibland torkar han sig i ögonen och skyller på förkylningen men jag undrar jag ...
Vi är strax klara med helgens korrekturmaraton och jag älskar fortfarande min berättelse, är så oerhört stolt över den. Snart är dock Croissants till frukost inte min längre, snart tillhör den er.
2 kommentarer:
.... och vi ska vårda den väl:)
Det är bra det! :)
Skicka en kommentar