tisdag 9 september 2014

Snart klar med första akten

Min nya berättelse, den om Louise, närmar sig slutet av första akten. Det är spännande att skriva just nu för trots att jag vet precis vad som kommer att hända, är det inte förrän vid tangentbordet som jag får reda på hur det som ska ske, sker.
Som vanligt skriver jag långsamt, jag har verkligen problem med att släppa igenom formuleringar som jag inte är helt nöjd med, tänka att jag fixar det vid redigeringen. Det går bara inte och tro mig - jag har försökt. I mina böcker hör händelseförloppet och språket intimt samman och jag blir lika illa till mods av en mening som skaver eller haltar som av en falsksjungande Idolaspirant. Kanske beror det på att jag skriver på ett främmande språk, kanske är jag bara ... dryg. Himla kul med Idol förresten, jag missar ogärna ett avsnitt.
Skrev mellan fem och sex i morse. Nu väntar en fullspäckad arbetsdag innan jag kan åka hem och fortsätta skriva. T är  nyfiken på vad jag åstadkommit hittills men jag har bestämt att han inte får läsa förrän hela första delen är klar. Först då är det okej att komma med gnäll.
Manusleverans i april - än så länge ser tidsschemat ut att hålla.

5 kommentarer:

Åsa Hellberg sa...

Heja!

Annika Estassy Lovén sa...

Stånk och stön!

Eva Karlsson sa...

Vad skönt att höra att du skriver långsamt och har svårt att släppa igenom halvfärdiga meningar för att fixa senare. (Och jag vet sedan jag läste Solviken i vintras på en semesterresa att det blir bra!) Jag skriver också långsamt. Jag var med i NaNoWriMo förra året och upptäckte att jag kunde skriva snabbt. Det var jättekul men jag föredrar ändå snigelsättet. Gillar att känna språket inom sig hela tiden.

Annika Estassy Lovén sa...

Tack Eva! Precis så - "Att känna språket inom sig hela tiden." Älskar det.

Ebba Range sa...

Ja, jag skriver också långsamt - vrider, vänder och petar.
Han har tålamod, han T :)