Vi begravde mamma idag. Det blev en liten men fin begravning. Många tårar men också fina ord och många skratt. Jag är så tacksam över att jag har T och barnen. Vad vore mitt liv utan dem och deras stöd?
Nu är jag känslomässigt slutkörd men ändå lugn. Kanske, kanske att jag äntligen kan sova en hel natt snart, utan att behöva ta piller till hjälp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar