lördag 4 mars 2017

Lifesum - min nya bästis?

Saker händer med kvinnokroppen i en viss ålder. Eller snarare med hormonbalansen. Även männen förändras men det är liksom mer påtagligt för kvinnor. Ut med mens och in med vallningar. Dessutom minskar ämnesomsättningen och det blir lättare att lägga på sig. Jag som alltid legat under eller strax över rekommenderad BMI hur mycket jag än ätit, märker hur jag långsamt förflyttar mig mot mitten. Trots att jag äter mycket nyttigare än när jag var yngre. Trots att godis, bullar, söta drycker och snacks är bannlysta och att jag skyr snabba kolhydrater som pesten. Vanlig pasta och ris äter jag nästan aldrig längre. Senast jag tog ett blodprov (i december) var mina värden så bra att sköterskan trodde att det hade blivit fel någonstans. Det hade det inte. Ändå fortsätter jag att långsamt men säkert gå upp i vikt. Det irriterar mig.

Efter att ha läst på om detta märkliga fenomen förstår jag att det har med den förändrade hormonbalansen att göra, eller snarare bristen på balans. Det blir lite rörigt när kroppen ska ställa om sig. Stress får mig att gå upp i vikt, sömnbrist likaså. 
Jag har även insett att jag inte kan stoppa i mig lika mycket näring som förr ty kroppen - såvida jag inte tränar extremt mycket och hårt vilket jag inte vill eftersom det är tråkigt och skaderisken ökar med åldern - inte behöver lika mycket energi.
Men hur veta när det är dags att dra igen foderluckan?

När jag googlade runt efter svaret stötte jag på ett antal appar som hjälper folk med precis detta - att utifrån ens levnadsvanor räkna ut hur mycket näring man behöver få i sig varje dag.
Appen Lifesum finns nu installerad i min mobil och jag tror att den kan bli min nya bästis.
Jag knappar eller scannar in det jag äter och dricker samt hur mycket jag rör på mig. I gengäld talar den om för mig om jag sköter mig eller inte. Jag får beröm och jag får goda råd. Än har jag inte fått skäll – vet inte om appen är inställd på att skälla ut sina användare ...

I morse tyckte Lifesum att min frukost var lite i överkant. För även om det hårda fröbrödet jag äter har ett GI-värde under 0,5 är det näringsrikt. Det är lätt att förledas att tro att bara för att man äter GI-smart och nyttigt så kan man stoppa i sig hur mycket som helst. Fel. För det som kroppen inte förbrukar (GI eller inte GI) kommer att läggas på hög. I form av fett. Så var det inte när jag var yngre men så är det nu.

Hur ska jag då äta resten av dagen efter min alltför näringsrika frukost (ägg, bär, yoghurt, nötter och fröbrödsmacka med skinka på)? Enligt Lifesum kan jag välja mellan en lätt lunch eller att röra mig mer än jag planerat. Jag tänker att ett rejält pass med dammsugaren och en långpromenad borde få mig på rätt köl igen.
Om en vecka ska jag ställa mig på vågen för att se om uppgången stagnerat. Spänningen är olidlig ...

2 kommentarer:

Åsa Hellberg sa...

Fy tusan vad det där är svårt.
Jag har lyckats hejda uppgången med lchf, men går inte direkt ned något utan väger 5-6 kilon mer än före 50. Och de kilona sitter på en numera IMPONERANDE byst och putande mage.
Vågen slängde jag, den gjorde mig bara ledsen:)

Annika Estassy Lovén sa...

Samma här, 5-6 kilon som känns helt onödiga men som enligt BMI bara är 0,5 kg över min idealvikt. Bysten växer, rumpan likaså. :)