En magisk kväll

Jag fick mycket skrivet idag. Det tackar jag för, det är inte alltid som orden, bra ord dessutom, flyter på lika obehindrat. Kanske berodde det på vädret, på åskan som mullrade över bergen bakom huset och på regnet som föll. Inte för att det kom många droppar men tillräckligt för att hålla mig kvar inomhus. Med fönster och dörrar öppna så klart, och utsikt över ett skummande Medelhav. Som jag älskar detta hav!

Igår kväll blev det inget skrivet däremot, vi var på vernissage istället. Amerikanska Sara hade bjudit in till en fotoutställning nere i byn. Vi minglade för fullt, lärde känna nya människor, bland andra våra blivande grannar Martial och Elise. De ska också bygga nytt och de har också lämnat storstaden, Montpellier, för ett liv nära hav och berg. Det visade sig att Martial som ung bott två år i Köpenhamn. Vi fann varandra direkt.

På kvällen var vi ett sällskap som åkte till grannbyn Collioure för att titta på sommarens makalösa fyrverkeri. En magisk kväll. Tillsammans med flera hundra andra bänkade vi oss på en bergssluttning precis utanför byn där tiotusentals besökare redan samlats. Havet var fullt av båtar och nya anslöt sig hela tiden. När mörkret föll och hundratals båtljus syntes över vattnet kände jag mig genuint lycklig.
Sedan sköts de första raketerna upp, en kaskad i guld och rött, Kataloniens färger.