Källaren var knöfull – det är den inte längre. Vi slängde en del men framför allt skänkte vi bort massor. Allt som ska ner till Cerbère ryms nu i två flyttkartonger. DVD-spelaren gav vi bort men VHS-spelaren behöll vi. Jag har flera VHS-kassetter från när barnen var små och dem vill jag ju kunna titta på ibland.
Annat vi skänkte bort är en nästan ny micro, en hushållsassistent, en syltkittel, en saftmaja, en kaffebryggare, en matberedare ... Varför? Därför att de legat nedpackade i två år och jag har inte saknat dem ett dugg och därför att vi inte kommer att få plats med dem i vårt franska kök. Heller. Detta med att sylta, safta, baka bröd och bullar var sånt jag gjorde när barnen bodde hemma. På den tiden jag var huslig, dvs innan jag började skriva böcker.
Även den gamla symaskinen (en Bernina från 60-talet) skänktes bort. Jag har sytt mycket i mina dagar men inte längre. Och så skänkte jag bort alla mina trädgårdsböcker, de enda böckerna som second-hand butiken tog emot. Jag har ju ingen trädgård längre.
I morgon är turen kommen till lägenheten. Men jag tänker även skämma bort mig själv lite – fötterna ska få välbehövlig vård och håret klippas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar