Vad som hänt förstod jag när jag kom ner till hallen där han både kissat och bajsat på golvet. Två högar och en stor pöl, för säkerhets skull. Vi stannade till båda två i trappan och stirrade på förödelsen. Det var alltså det han ville berätta för mig. Han vet ju att han inte får göra ifrån sig inomhus och var jättestörd över det. Något liknande har aldrig hänt tidigare och jag skyller det på avmaskningstabletten han fick igår. Han hann väl aldrig väcka mig .
Det var bara att plocka och torka upp och ta fram skurhinken och golvsåpan. Mitt i natten. T sov och märkte ingenting. Tänk om jag kunde sova lika djupt ...
Efteråt somnade Dexter omedelbart om medan jag själv låg vaken ett par timmar. Men inget ont som inte har något gott med sig – golvet blev rent och jag fick tid att tänka på mitt manus. Jag har kommit fram till berättelsens klimax då såväl karaktärerna som jag kommer till insikt. Det är riktigt roligt att följa faktiskt för även om jag vet vad som kommer att hända är det först när jag skriver ner det som jag själv får reda på hur karaktärerna kommer att tackla det som drabbar dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar