I snart två år har vi haft en byggkran som närmaste granne. En ful vindflöjel som fungerat som sittpinne åt hundratals starar höst och vår. När det blåst från syd har byggkranen svängt åt vårt håll vilket fått till följd att terrassen bombarderats med fågelskit. Så trött jag varit på detta. Men idag försvann kranen! Den har tjänat sitt syfte och flyttades till ett bygge högre upp på kullen. Vi är flera som drar en lättnadens suck. Jag firade med att skura rent terassen. Återstår balkongen men den tar jag en annan dag.
 |
| Ser ni snubben som klättrar upp utan säkerhetslina? Det vita huset till höger är vårt. |
 |
| Jag slutade räkna när jag kommit till hundra starar ... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar