T har läst Fjärilsrummet av bästsäljande Lucinda Riley och han avskydde den. Nu är han inte målgruppen men det var ändå intressant att ta del av hans tankar. Jag har inte läst boken ännu men enligt T var den mallad, förutsägbar och schablonmässig. Han tyckte karaktärerna var pappersfigurer och han beskrev handlingen som en enda stor gäspning. Men han läste ut den så drivet var det antagligen inget fel på. Och just driv är viktigt i en berättelse. Inte driv = cliffhangers på var och varannan sida utan en framåtrörelse. Att det finns en riktning.
Någon riktning fanns det inte i boken jag själv lade ifrån mig nyss, en feelgood av en fransk författare. Jag har inte läst ut den och kommer aldrig att göra det heller trots att den är såld till femton länder. Den var nämligen så tråkig att åtminstone mina klockor stannade. Det fanns en tid då jag alltid läste ut en bok, oavsett vad jag tyckte om den. Den tiden är förbi.
Idag skiner solen igen efter en söndag som bjöd på molnigt väder och några regndroppar. Nya hyresgäster har checkat in. Det tog T och mig 4,5 timme att städa efter de förra som stannade i 2 veckor. Jag har då inte räknat in all tvätt – 4 maskiner. Men så var huset skinande rent igen när vi välkomnade de nya gästerna, ett par från Reims i norra Frankrike.
1 kommentar:
Man har inte tid med böcker som inte passar en!
Skicka en kommentar