Sprucken tidsplan

Jag ligger så långt efter min tidsplan när det gäller nya manuset att jag bestämt mig för att ge upp allt vad tidsplan heter. Skrivandet får ta den tid det tar helt enkelt och eftersom förlaget är med på noterna behöver jag inte stressa. Viktigast är att slutresultatet blir bra – vilket det kommer det att bli.

Denna vecka åkte vi in till Perpignan för att äta lunch på torget medan Dexter blev trimmad. Så fort han förstod att vi var på väg till hundfrisören lade han sig platt på trottoaren och vägrade röra sig. Som jag skrattade! Trimning är nog det absolut tråkigaste Dexter vet.

Och så har jag blivit intervjuad om att bo i franska Katalonien av en svensk frilansjournalist. Alltid lika roligt att få prata om denna del av Frankrike som jag tycker så mycket om.

Nästa vecka får vi besök av organisationen som placerar flyktingar från Ukraina. De ska dels titta på gästhuset, dels berätta om hur det går till att ta emot en flyktingfamilj. Vi får se vad som blir resultatet av vårt möte.