söndag 28 juli 2024

Att bryta mönstret

Min mamma sa ofta att man ska vara ung för att ha barn. Hon var bara 48 år när hon blev mormor till min son men ansåg sig redan då vara för gammal för att umgås med honom.  Mamma var överhuvudtaget inte särskilt intresserad av sina barnbarn, eller av små barn överhuvudtaget. Bäbisar och äldre barn gick an men annars föredrog hon sina hundar. Och oss (vuxna) barn. Min mormor var likadan vilket min mamma var bitter över. Ändå betedde hon sig på samma vis när hon själv fick barnbarn. Visst är det märkligt hur vissa mönster går igen, generation efter generation?

Nu är jag själv både mormor och farmor och en anledning till att vi flyttade tillbaka till Sverige är att jag vill vara en närvarande Mammi (som barnbarnen kallar mig). Bryta mönstret. Men visst blir också jag tröttare nu än när jag själv hade småbarn. Jag hann knappt komma hem idag efter en förmiddag tillsammans med Hedda och Lova förrän jag slocknade. Flyttbestyren spelar förstås också in men jag är inte längre van vid intensiteten som det innebär att umgås med småbarn, hur roligt det än är.

Söndageftermiddag och jag fortsätter att småfixa med lägenheten. Men sedan pausar jag i några dagar för i morgon ska hyresrätten städas och besiktigas. Och tisdag-onsdag är det manusjobb som gäller vilket jag längtar efter!

Det saknas en matta under matbordet (jag tänker mig en enkel av jute och sisal), gardiner, tavlor, blommor och annat som ger färg och gör det hemtrevligt men möblerna är i alla fall på plats nu. Ja, förutom det nya soffbordet från Mio som visade sig vara rejält transportskadat när vi packade upp det.
Stora rummet har två sneda väggar vilket innebär en spännande utmaning: att möblera så att ögat inte uppfattar det sneda!
Jag har gallrat hårt bland böckerna och så fort jag blivit folkbokförd här ska jag skaffa mig ett lånekort på bibblan. Jag måste faktiskt inte äga varje bok jag läser. Mina egna böcker står, förutom referensexemplaren, i källarförrådet. Däremot har barnböckerna jag sparat i alla år kommit till heders igen och fått en egen hylla i barnvänlig höjd.

3 kommentarer:

Åsa Hellberg sa...

Superfint! Hur trivs Dexter så här långt?

Åsa Hellberg sa...

Och mammor! Det skulle vi kunna prata ett tag om.

Annika Estassy sa...

Dexter har acklimatiserat sig och stortrivs! Mammor – ett outtömligt samtalsämne!