torsdag 13 februari 2025

Manus- och kolonitankar

Just nu upptas mina tankar av två saker: min nya berättelse och kolonistugan.
Angående berättelsen har jag bollat idéer med min förläggare Clara. Jag hade ju några olika att välja mellan. Vi snackades vid per telefon och promenerade samtidigt – hon i Stockholm och jag i Linköping. Ett promenadmöte alltså, ett fantastiskt sätt att brainstorma eftersom hjärnan syresätts samt att vi rent generellt tänker bättre när vi rör på oss. Så efter samtalet visste jag precis vad min nästa roman ska handla om. Hurra för det!

Så var det detta med kolonistugan. Alltså – jag är så himla glad att vi köpte den! Tillträdet är den 3 mars, strax innan vi bilar ner till Frankrike. Jag kommer att hinna beskära äppelträden men inte så mycket mer.

Jag skänkte bort två hyllmeter trädgårdsböcker när vi flyttade, först till Norrtälje och sedan till Cerbère. Nåväl ... All fakta finns att hitta på nätet numera men en pappersbok måste jag ändå ha. Det blev den senaste versionen av den 2,5 kg tunga och 670 sidor långa trädgårdsbibeln Vår trädgårdsbok

Annat jag gör: tar in offerter för att bygga staket, grind och portal. Träffade en snickare i måndags och ska träffa en till i morgon och kanske en tredje nästa vecka. 

Jag har även pratat med Jarek som fixade vår lägenhet i somras om målning av pärlsponten i stugan (väggar och tak). I teorin skulle T och jag kunna göra det själva. Men min trasiga axel och T:s artrit gör det svårt att jobba med armarna i luften några längre stunder.  Att måla pärlspont är inte som att rolla en slät vägg. Först ska pärlsponten tvättas, sedan ska eventuella hål/skador spacklas och slipas. Därefter ska panelen målas, först med kvist- och spärrfärg och sedan med grundfärg innan det är dags för 1-2 strykningar med slutfärg. Det blir många timmar med armarna i luften för två amatörer som vi.

Och så funderar jag på vilken tapet vi ska ha i köksvrån. Just nu lutar det åt denna: Brittsommar av Lina Schnaufer för Midbec tapeter.

2 kommentarer:

Åsa Hellberg sa...

Another one bites the dust. Härligt!

Annika Estassy sa...

Ha ha!