Svampplockning och barnpassning

Alldeles intill stigen i Vallaskogen där Dexter och jag brukar promenera, hittade jag helt plötsligt ett bestånd av blodriskor. Fina var de också, inte maskätna som så ofta. Blodriskor är mycket goda matsvampar så jag blev glad. Lite senare åkte vi alla tre till en annan skog och kom hem med karljohan, gula kantareller och trattisar.

Nu sitter jag i soffan hemma hos Hedda och Lova och är barnvakt. Middag, glass, bubbelbad, tandborstning, sagoläsning och kissning stod på schemat och flickorna hann knappt lägga huvudet på kudden förrän de somnade. Jag hoppas att de inte vaknar alltför tidigt i morgon bitti så att deras föräldrar får en välförtjänt sovmorgon. Jag minns hur trött jag själv var under småbarnstiden. Då längtade jag efter att barnen skulle bli större. I dag undrar jag vart tiden tog vägen. Hur blev de stora så fort?