Så har jag fyllt år igen. Det gjorde jag i lördags, när det var fullmåne. Det är så märkligt detta men det är samma visa varje år – precis när jag vant mig vid att jag är så gammal som jag är, är det dags att fylla år och vänja mig vid att jag blivit ett år åldre. Inte så att jag har någonting emot att åldras, verkligen inte, men jag känner mig inte som en sextiofyraåring. Jag känner mig dock inte som någon annan ålder heller, när jag tänker efter. Rent känslomässigt är jag alla mina åldrar. Jag är ålderslös, helt enkelt.
Vi tillbringade kvällen hos kolonigrannar som även blivit våra vänner. Vi åt gott, skrattade mycket och spelade musikquiz. Efteråt cyklade T hem til lägenheten medan Dexter och jag sov över i stugan. Vår sista övernattning den här säsongen, skulle jag tro. Det var bara 7 °C utomhus men inne i stugan var elementet på och vi hade det varmt och skönt, vovven och jag.
Dagen efter, på söndag, var det underbart väder och höstmarknad i G:a Linköping. Mycket folk i rörelse men själv satt jag i solen och läste fram till att Isabelle och Vincent och deras föräldrar kom förbi på en födelsedagsfika. Hedda och Lova firade mig i fredags redan. Alla fyra barnbarnen är mycket noga med att födelsedagar SKA firas, och därmed basta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar