Snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken.
Utsikt från burspråket i mitt kontorsrum. Bäst att föreviga snöfallet - det ska bli riktigt varmt igen i slutet av veckan...
Det sägs att kärleken är blind och så är det kanske. Men det finns väl ändå gränser för hur skumögd den kan vara? Eller är det så att en tjock plånbok gör att man blundar lite extra? Fast jag är kanske bara otroligt fördomsfull. Det skulle säkert Lisa tycka om hon hörde mig. Lisa är en söt, blonderad 28-åring som i helgen gifte sig med den 32 år äldre Charles. De har varit tillsammans sedan i februari. Jag känner inte Charles, han är säkert jätte trevlig, men han är framför allt jätte, jätte rik. Miljardär. Jag tror det kompenserar. Eftersom vi i grund och botten inte utvecklats speciellt mycket sedan vi lämnade grottan, lär kvinnor fortfarande söka trygghet och män vill fortfarande föröka sig så mycket det går. Jag hoppas därför att Lisa nu blir trygg och ger Charles många barn. Och jag hoppas att Charles får ett långt liv. Må de leva lyckliga i alla sina dar...
Jag är förundrad, jag har nämligen sett nästan exakt detta hända på mycket nära håll. Han var ingen miljardär men han kunde erbjuda henne trygghet. Ja, de är fortfarande tillsammans efter 20 år och nej, hon är inte speciellt lycklig. Han är nu 71 år och trött. Hon beskriver sig själv som en gammal kvinna. Hon är yngre än jag och hon är min styvmor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar