Hypotetiska samtal

Är det åldern som gör att jag ibland inte minns vissa vanliga ord och uttryck? Jag vet precis vad jag vill säga men det korrekta ordet vill inte infinna sig utan istället ploppar ett annat upp. Jag har nu i två dagar funderat på ett ord och jag känner att jag närmar mig det alltmer men det gäckar mig fortfarande. Det är riktigt irriterande och jag skulle kunna be T eller någon annan om hjälp men jag vill inte, jag vill komma på det själv.
Men nu plötsligt och i skrivande stund är ordet tillbaka! "Hypotetisk". Jag har i två dagar letat efter uttrycket "hypotetisk fråga" men hjärncellerna tyckte att jag skulle säga "retorisk fråga" istället vilket ju inte alls är samma sak.
Vi sitter alltså om kvällarna och ställer hypotetiska frågor till varandra. Roligt och intressant, får en att tänka till lite extra. Det är lätt att bli lite väl filosofisk men hellre det än tråkigt snack om prylar och pengar.
Att samtala på riktigt är viktigt och jag blir glad när jag ser att det faktiskt finns ungdomsläger som inriktar sig på just det. Inte så långt från oss till exempel, på Barnens ö, får ungdomar hjälp att utveckla sin egen världsåskådning, och grundläggande frågor som lycka, rättvisa, etik och moral diskuteras. Som ett konfirmationsläger men helt ideologiskt och religiöst obundet. Lysande och någonting som fler än tonåringar skulle ha glädje och nytta av. Vi får aldrig sluta att ställa frågorna, inte de retoriska utan de hypotetiska.