onsdag 9 september 2009

Numerologi och häxor

När Mamsen kommer hem till oss brukar hon påstå att den digitala klockan på vår spis alltid råkar visa jämna siffror när hon tittar. Den är alltså aldrig 21:59 utan alltid typ 22:22, aldrig 08:45 utan 08:08.
- Jaha, brukar jag svara, och är det mystiskt då, eller vad?
- Ja, konstigt är det i varje fall, svarar hon.
- Det kan inte vara så att du helt enkelt är inställd på att se de märkliga sifferkombinationerna och inte tänker på alla de övriga tillfällen när klockan visar vanligt, envisas jag.
- Nej, svarar hon.

Så där kan vi hålla på att tjafsa en stund tills vi erbjuder varandra remi. Mamsen tror lite på numerologi, jag gör det inte. Mamsen tror på astrologi, jag gör det inte. Mamsen tror på att så och plantera enligt månkalendern, jag gör det inte. Mamsen är lite av en häxa, jag är det inte. Fast Mamsen påstår att jag är det.
- Du är ju lite synsk, säger hon.
- Nej det är jag absolut inte, svarar jag.
- Det är du visst, du känner på dig saker som sedan inträffar och du vet alltid vem det är som ringer innan du lyfter på luren. Och så genomskådar du människor, envisas hon.
- Det kallas för att ha intuition och vara människokännare, inte för att vara häxa, kontrar jag.
- Äsh, du hade ingen ordentlig tonårsrevolt, det är därför du måste säga emot mig hela tiden, riposterar hon.
Och så blir det remi, igen.

Men idag har Mamsen rätt, det är faktiskt så att kalendern, om än inte spisklockan, visar på en lustig sifferkombination: 090909. Hade det varit en lördag skulle det väl ha varit fullbokat i varenda bröllopslokal i hela landet. Fast onsdag kallas ju för lill-lördag av vissa och faktum är att det kommer att hållas bröllop på jobbet ikväll. Ett ungt par har bokat vår gamla aula. Vigseln kommer att äga rum på scenen och sedan blir det party hela natten lång. Fräckt!
Själv ska jag till söta svärmor och äta svenska kräftor. Kanske tar jag en snaps – det är ju ändå lill-lördag. Och 090909.
Dessutom är 9 mitt lyckonummer.
För övrigt tror jag bara på slumpen.
Nästan.

3 kommentarer:

Sofie B-C sa...

Hej Annika! Hoppas att du får en fin lill-lördag. Det ska jag tänka på idag -man kan unna sig ngt lite extra! Ang M-magasin, så huuu -ja, det var jag och jag ryser fortfarande lite över rubriken. I och för sig kan man väl tala om ett visst beroende av skrivandet, men inte i den utsträckning som titeln antyder. Lite väl dramatiskt. Det är dock sant att livet är bra mycket roligare med mer tid åt skrivandet. Så tycker vi kanske alla här på bloggen! Och det stämmer att jag kände att en potentiell medelålderskris knackade på dörren -du vet, med de där frågorna; var det hit jag ville komma, egentligen i livet? Och vad finns nu kvar att göra? Standardsfrågorna m a o, som hinner ikapp en när man närmar sig femtiostrecket:)

Annika sa...

Där ser man, det var du! Tänk vad världen är liten ibland, speciellt sedan IT revolutionen! :)
Ja, livsfrågorna kommer nog som ett brev på posten i vår ålder; Barnen är stora, karriärsmålen uppnådda, vi är fortfarande friska och nyfika, vad händer nu liksom? Kul att du tog tag i din dröm - min egen tänker jag förverkliga om si så där 8 år...
Lycka till med boken - ska bli spännande att läsa den! :)

Sofie B-C sa...

Bra med lite framförhållning -åtta år bör ge tid nog åt förberedelser! Ibland är det ju dessutom drömmarna och planerande som är det allra härligaste. För då kan ju precis vad som hända! Lycka till! Det ska bli roligt att följa din utveckling här på bloggen. Som du säger, IT revolution är minst sagt fantastisk.