fredag 2 oktober 2009

En säng, ett kungarike för en säng.

Det fanns en tid då jag alltid var bland de sista som gick hem från en tjänstetillställning, det gällde ju att inte missa något kul som kanske skulle hända, kanske skulle sägas. Men som i ärlighetens namn mycket sällan hände eller sades. Och om så skedde var det ändå aldrig värt den stora tröttheten dagen efter.
Numera är jag så ordentlig, kommer tidigt och går tidigt, att min käre Göteborgskollega börjar sura en smula. Han tycker att jag blivit tråkig. Det konstiga dock är att jag alltid får med mig en hel svans när jag lämnar festen, det är precis som om många bara väntar på att någon ska bli först med att tacka för sig. Sen kommer det fram att de flesta som kommit förbi ungdomsåren är som jag, de tycker att det är underbart skönt att få gå och lägga sig tidigt, läsa en stund och sedan släcka lampan. Att krypa ner är helt enkelt en underskattad njutning!

4 kommentarer:

Evas värld sa...

Absolut, kom hem ganska tidigt trots att sonens inflyttningspartaj var jättetrevligt. Men vid elva börjar jag alltid grubbla på hur jag ska ta mig hem.

Maria Björkman sa...

Jag älskar att dra mig tillbaka från såna tillställningar och krypa in på mitt hotellrum, ner i sängen med rena lakan och öppna boken. MIN tid. Undantag kan dock ske ibland, om jag hamnar i något intressant och givande samtal med någon jag inte har pratat med på länge eller någon som jag annars aldrig hinner prata med. Men den allmänna festen - nej den får oftast klara sig utan mig efter 23 numera!

Anonym sa...

haha, funkade inte för mig igår, var en av de sista hem, så riktigt trött i morse, men så måste man ju som sagt passa på som "ledig" småbarnsförälder ;)

// johan

Evas blogg sa...

Klokt val. Jag har blivit likadan med åren. Blir trött av allt surr omkring mig.