onsdag 28 oktober 2009

Grattis till Asterix & Obelix!

3054360033Imorgon fyller mina landsmän Asterix och Obelix 50 år och förlaget firar genom att ge ut ett jubileumsalbum med nya strips.

Det slår mig att dessa tappra galler är mycket yngre än vad jag trodde, i stort sett jämngammal med mig. Tänker jag efter stämmer det ju – jag minns vilken glädje det var när ett nytt Asterixalbum kom ut. Vi bodde i Frankrike då. Att köpa dem hade jag dock inte råd med så min bror och jag brukade följa med mina föräldrar när de skulle till någon stormarknad eftersom det där också såldes böcker och serier. Vi satte oss helt sonika ner på golvet tillsammans med våra favoritserier och läste medan föräldrarna handlade. Vi blev aldrig någonsin bortschasade av personalen utan fick sitta kvar i lugn och ro. Asterix & Obelix, Lucky Luke, Tintin, Spirou… Jag har läst dem alla.

Min kärlek till serier har egentligen aldrig upphört. Jag köpte och läste Agent X9 långt upp i 20 års-åldern och än i dag missar jag aldrig serierna i DN – Rocky är en favorit, Pondus en annan. Sitter jag vid frukostbordet och fnissar så vet T direkt varför. Också han gillar serier och brukade även teckna rätt så sjuka sådana har jag förstått. Jag väntar fortfarande på att få läsa dem – de finns dock i säkert förvar hos hans bäste vän P, i Göteborg. P har lovat att skicka över dem någon gång men gör det aldrig. Jag tror att han helt enkelt har separationsångest…

Till Göteborg är jag på väg här och nu – jag hann precis med X2000. Höstens sista konferens väntar.

7 kommentarer:

Pernilla sa...

Min far arbetade på dåvarande Hemmets Journal, så jag och min bror fick serietidningar varje vecka.
Asterix nosade jag mest på, fascinationen bestod i att titta på och lyssna till storebror när han slukade de stora, vackra magasinen.
Själv kan jag fortfarande känna känslan av de lite hårda pärmarna. Märkliga saker man minns!

Jenny sa...

Annika, du skriver att Asterix och Obelix är landsmän till dig - hur gammal var du när ni flyttade till Sverige?

Annika sa...

Det är som med Prousts Madeleine-kaka, plötsligt ploppar en massa bilder upp hur minnesbanken...
Jenny, 12 år!

Jenny sa...

Så då är du tvåspråkig?

Annika sa...

Japp även om min franska av naturliga skäl inte utvecklats i samma takt som svenskan.

Jenny sa...

Men ändå, du äger nästan två språk. Det är jag lite avis på. ;)

Annika sa...

Det är rätt så trevligt faktiskt! :)