Kvällens bok: Jerusalem

Ännu en supertrevlig träff med bokgänget Hundöronen. Boken för kvällen var Selma Lagerlöfs Jerusalem. Jag gruvade mig en stund innan jag började läsa den eftersom jag tyckte filmen var så tråkig. Av Selma hade jag dessförinnan bara läst Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige men på franska. Jag var nog 12 år då och tyckte boken var fantastisk. Senare, på gymnasiet, hade vi i uppgift att läsa Herr Arnes penningar och den tyckte jag var gräslig. Efter den blev det inga fler böcker av Selma. Jag hade således inga höga förväntningar på Jerusalem. Kanske är det därför som jag blev positivt överraskad? Jag tycker inte alls att boken är tung och dyster såsom filmen är, utan Selma skriver flyhänt och enkelt samtidigt som hon gjort sin research ordentligt. Visst, lite väl nationalromantiskt kan det vara ibland men jag köper det också. Det gjorde dock inte B i vårt gäng – inga fler böcker av Selma för hennes del!