Jag har ett speciellt förhållande till mimosan. I pépé och mémés trädgård fanns en mimosaallé. Jag minns… Två täta rader med blommande och doftande träd som vi barn klättrade i, svängde oss i, fläckade ner kläderna i.
Med mimosan är det som med syrener – den gör sig bäst på rot, inte i vas där den nästan genast torkar ihop.
8 kommentarer:
Låter fantastiskt!
Nice! I februari. Härligt Annika! Jag känner till och med doften av mimosa härifrån. Bon voyage!
Ja, det blir nog härligt även om jag inte kommer att klättra i några träd... :)
Idag är jag visst alldeles snurrig -lämnade en hälsning om Costa Mucho till dig på Evas blogg ... Endast ett par dagar kvar till femtioårsstrecket för min del, kanske något drastiskt händer med förståndet då? Hursomhelst ville jag bara konstatera att vår Costa Mucho resa också blev inställd. Vi ska till Lappland istället. Men Nice och Mimosa låter ju alldeles underbart!
Varför inte svinga dig i träden även nu i februari? Jag ser dig framför mig, du passar att klättra i mimosaträd.
Sofie - inte lätt att hålla reda på oss alla! :)
Maria - jag ska fundera på vad du menar... :D
Men ja!!! Nice och mimosa i februari låter helt oemotståndligt. Jag funderar på att bytlåna våning med någon i Paris i februari mars.... bra idé eller?
Mycket bra idé Eva. Gör det!
Skicka en kommentar