torsdag 15 april 2010

Vad vill jag bli när jag blir stor?

Ibland funderar jag på att omskola mig. Frågan är bara till vad? Det finns massor av saker jag skulle vilja studera bara för mitt höga nöjes skull. Men skulle jag göra det till ett yrke? Tveksamt. Pensionsåldern kommer att höjas allt mer och hur många av oss vill då ägna samtliga yrkesår åt exakt samma jobb?
Jag började fundera på detta efter ett samtal med en anställd inom kulturförvaltningen. Efter 25 år ska hon byta arbetsgivare. Hon är närmare 60 än 50. Det kallar jag för nytändning!

8 kommentarer:

Evas värld sa...

Det har ju varit uppiggande nyanställningar av härliga kompetenta kvinnor 60+ ett tag - SR, Dramaten... Så vem vet vad som väntar dig Annika! Jag vet i alla fall en sak: Du kommer aldrig att sätta dig ner och invänta stillsamma dagar utan jag ser dig som entusiastisk och fullt sysselsatt även i ålder +++ :)

carina@pocolococreativo sa...

Jag håller med Eva, jag tänker på samma sätt. Vad än du vill göra eller gör, så hoppas jag att du följer din inre röst och GO FOR IT,
oavsett om du är 40, 50 eller 109 år!

Pia sa...

Jag vet fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir stor! Tankarna och drömmarna finns där, men ännu inte inom räckhåll för verkligheten. Fast jag tänker aldrig släppa dem... en vacker dag så!

Linus Olofsson sa...

Vad menar du att du har för yrke nu då? Chef?
Vad skulle du bli då?

Jag planerar att bli trädgårdsmästare i mitt nästa decennium, sen vet jag inte! ;-)

Beppan sa...

Härligt med nyfikna människor - oavsett ålder.
Den dagen man inte funderar på vad som finns runt hörnet är det nog dags att kasta in handduken...

Annika sa...

Yrkeslivet blir ju allt längre samtidigt som det är lättare idag att ändra kurs. Samtidigt förändras även vi och våra intressen. Kruxet är inte att det finns för lita att välja mellan utan för mycket!
Linus - jag vet inte vad jag har för yrke. Är chef ett yrke?! Jag kanske gör dig sällskap och blir trädgårdsmästare istället! :)

Granne med potatisodlaren sa...

Trädgårdsmästare lockar. Kanske pomolog med arktiska äppelträdgårdar som specialité? Ja det finns alldeles för mycket att välja mellan. Men ibland finns ingenting. Vi är väldigt lyckliga som kan ändra oss sent i livet. Jag började på konstskolan när jag var 48.

Annika sa...

Häftigt Eva!