lördag 25 september 2010

En sydfransk affär är mer galenskap än passion.

Den heter Partir (Att lämna) i original och har översatts till fåniga En sydfransk affär. Nog förstår jag att titeln är lockande för en viss målgrupp (medelålders, kulturintresserade kvinnor) men tro nu inte att detta är en feelgood rulle. Nej, här talar vi om ångest och ett slut som är allt annat än lyckligt. Så, nu vet ni det.
Mycket välspelat och välregisserat men däremot är jag inte nöjd med manuset. Utan att avslöja för mycket tycker jag inte att författaren byggt upp berättelsen på ett bra sätt. Från att ha varit en förnöjsam, välbärgad hemmafru går Susanne över till att bli helt vild. Vi ska förstå att det är Passionen som drabbat henne men jag skulle snarare kalla det för galenskap eftersom jag inte alls förberetts på hennes känslostormar. Avsaknaden av grund gör att jag inte förstår hur Susanne kan offra precis allt för att till slut stå utan någonting.
Det blir bara två klappor av fem.

6 kommentarer:

Evas värld sa...

Så den filmen tappade jag lusten att se, känns som något man sett förut. Jag håller med dig om titeln.

Pia sa...

Hmm, blev lite besviken nu, jag som sett fram emot att se den. Fast jag går nog och ser den ändå, om inte annat för Kristin Scott Thomas, som oftast uppfyllt mina förväntningar som den duktiga skådespelerska hon är.

Annika sa...

Gör det Pia, för baken är ju som smaken! Tala sedan om vad du tyckte, allting kul att jämföra.

Jenny Lindgren sa...

En film mindre att se alltså. Vad bra!

kajsastina sa...

Jag såg några korta filmsnuttar ¨på TV. Jag gillar den kvinnliga skådespelaren, Katrin Scott, som var med i Den engelske patienten, en av mina favoritfilmer. Den slutade också allt annat än lyckligt.
Så det ska bli intressant och "smaken är som baken, tudelad".
trevlig lördag kväll

Annika sa...

Så är det Kajsastina, min åsikt är just min och ingen sanning. Du kanske kommer att älska den!