tisdag 5 oktober 2010

Skicka vidare

Jag fick tre nya CD-skivor med posten idag. Två av dem var en ren chansning, jag hade inte en susning om vad jag beställt, och de är usla båda två.
Där fick jag för att jag var lite wild and crazy. Jag borde ha ringt sonen först och kollat - han vet vilken typ av musik jag gillar och har superkoll på utbudet.
Vad gör man med sprillans nya men usla CD-skivor? Kasta dem vill jag inte men jag kommer garanterat att aldrig lyssna på dem mer.
Nu vet jag! Nästa gång vi är bortbjudna tar jag med dem och smyger in dem i värdparets CD-hylla. Vem vet - de kanske blir jätteglada när de hittar helt okända skivor i sin samling! Om inte annat så lär de bli förvånade. Och jag - jag kommer givetvis att förneka allt.

6 kommentarer:

Evas värld sa...

Är vi sista cd-generationen? När jag är hemma hos sonen är det en dator som spelar all musik och de har fantastiska spellistor de gjort.... jag sätter fortfarande på en skiva... hur gammeldags lät det?

Annika sa...

Jag vet Eva, vi är riktiga dinosaurier! Känner inte att jag har tiden att leta efter spännande musik på nätet dock. Ska kanske sätta sonen på att göra spellistor åt mig?

Jenny Lindgren sa...

Annika, nu är jag allt bra nyfiken över vilka skivor du hade beställt?
Jag är för övrigt också en dinosaurie, tycker om att titta och bläddra i CD-konvoluten. Och apropå "konvolut", använder någon endaste en det ordet i dag?

Annika sa...

Jag säger konvolut men så är jag en dinosaurie också!
Skivorna är Dan Berglund's Tonbruket och Rigmor Gustafssons senaste alster. Experimentellt och outhärdligt för mina öron. Vill du ha dem?

Jenny Lindgren sa...

Generöst! Men tack, jag avstår. Litar helt och hållet på din smak. Dessutom tycker jag att det skulle vara så mycket roligare om du smög in de i någon av dina vänners CD-samlingar.

Annika sa...

Mycket snart är det dags...