Mamsen som 20-åring i Nice, snart 40-åring i Paris och 70-åring i Hälsingland. Det har alltså gått 50 år mellan första och sista bilden. Jag tänker på tidens gång och tanken svindlar en smula. Färgbilderna tagna av bror Stéfan.
Jag gillar speciellt de två första bilderna, det är sån poesi i bilder tagna med analoga kameror, en annan slags poesi. Också så fint med miljön runt henne på de tv¨å första bilderna.
7 kommentarer:
Vad fin hon är, mamsen, i alla åldrar!
Ja, det är fina bilder! Kul att min bror tar hand om alla de bilder som finns på släkten. Den har varit flitig med kameran genom åren.
Sista bilden var ett riktigt bra porträtt taget av din bror!
Jag gillar speciellt de två första bilderna, det är sån poesi i bilder tagna med analoga kameror, en annan slags poesi. Också så fint med miljön runt henne på de tv¨å första bilderna.
Det roliga Jane är att den andra bilden togs av min bror när han var typ 11 år. Och gissa vilket yrke han har nu? Just det - fotograf...
De gamla bilderna är fina , så photogenique, men jag tycker din mamma är ovanligt vacker vid 70 års ålder!
Tack Kajsastina - det kommer mamsen att tycka om att höra! :)
God fortsättning!
Skicka en kommentar