Jag har under ett par veckors tid funderat på en scen. Den är uppbyggd kring en dialog mellan en man och en kvinna, en uppgörelse. Det tog bara någon timme att skissa ihop de första sidorna. Sedan har jag alltså tänkt. Redigerat lite och lagt scenen åt sidan igen. Men så, kl. 3 i natt, började jag tänka igen. Eller om jag drömde? Efter en stund visste jag precis hur jag skulle fortsätta med min text samtidigt som jag fick kramp i högra benet. Jag tog det som ursäkt för att stiga upp och sätta mig vid datorn. Tre timmar senare vaknade T och lagade frukost medan jag skrev ett par rader till.
På vägen till jobbet, i skitvädret som var i morse, ploppade ytterligare några kompletteringar upp i min överhettade hjärna. Organisationsförändring den ena stunden, dialogfunderingar den andra. Det är mycket nu. Men, det kan inte hjälpas, ikväll måste jag bara få ur mig det sista och sedan mejla iväg mina sju sidor till Ann. Sju sidor på två veckor... Å andra sidan satt jag igår kväll och rättade en uppsats på 24 sidor som dottern skrivit. Och straxt ska jag skriva mötesanteckningar på ett par sidor. Just nu består mitt liv av en himla massa sidor.
2 kommentarer:
Fantastiskt Annika, vad du har börjat skriva. Snart känner jag en riktig författare från Solna/Vätö!
Jomen visst! Jag är väl klar om ett par år... :)
Skicka en kommentar