lördag 1 oktober 2011

Skrivandet som en cirkus

En av dagens första uppgifter på kursen "Den medvetne romanförfattaren" var att använda sig av en metafor för att beskriva sitt eget skrivande. Spännande och givande att höra hur olika - och ändå lika - alla såg på sitt eget skrivande. För mig handlar det om att bjuda på en upplevelse:

Mitt skrivande är som en teaterscen eller cirkus, och jag är direktören som bestämmer vilken typ av föreställning som publiken ska erbjudas. Jag är mån om mina artister och mina skådespelare, vill dem väl, pysslar om dem så att de ska prestera sitt bästa. Men ibland blir det inte riktigt som jag tänkt mig, som jag så noggrant planerat. Jag tvingas att tänka om, skapa en annan sorts föreställning än som var menat från början. Jag älskar min teater, eller om det nu var en cirkus, känner mig alltid glad och trygg och full av energi där, trots att den ibland får mig att gråta.

2 kommentarer:

Rose-Mari sa...

En mycket poetisk metafor.

Annika sa...

Tack Rose-Mari. Jag är för övrigt värdelös på poesi men ibland så... :)