tisdag 3 april 2012

Är vi på väg att bli ett obildat folk?

Läste på SvD:s ledarsida i morse en ledare av Daniel Persson som gjorde mig riktigt glad. Och samtidigt bekymrad. Glad för att ämnet togs upp, bekymrad av förklarliga skäl.

"Den som växer upp i ett hem där bildning ses som något misstänkt, eller ännu värre som något slags snobberi, kommer med stor sannolikhet inte att utveckla den intellektuella nyfikenhet som kännetecknar stora människor."
"Ingenting uppstår ur intet och i ett land där kunskap i allmänhet ses som mer av en belastning än som något eftersträvansvärt kommer få genuint bra skolor att se dagens ljus."

I mars förra året beslutade regeringen att tillsätta en litteraturutredning. För ett par veckor sedan var jag och lyssnade på en presentation av utredningen so far. Jag blev mörkrädd när jag såg den statistik som presenterades:
Skillnaden mellan hur mycket män och kvinnor läser ökar, till männens nackdel, samma sak mellan låg- och högutbildade. Femtonåringars förmåga att förstå skriven text har sjunkit dramatiskt sedan 2000. Osv osv.

Allt hänger ihop. Sjunkande läsning = sjunkande bildning = sjunkande intresse för skolan.

Eller som Daniel Persson skriver:
"Ingenting uppstår ur intet och i ett land där kunskap i allmänhet ses som mer av en belastning än som något eftersträvansvärt kommer få genuint bra skolor att se dagens ljus."

Litteraturutredningen efterlyser samverkan med folkbildningen. Helt rätt. Låt oss tillsammans utarbeta en läsfrämjande strategi.

5 kommentarer:

Boktjuven Ingerun sa...

Enligt någon artikel jag läste(kommer inte ihåg var), så läser barn mindre och mindre och de riskerar att helt missa "Bokslukar"-åldern. Jag märker också att mina barn läser mindre än jag gjorde. I den skylldes det på att tid vid datorn, men jag tror också att barnprogram på TV spelar roll.

När vi var små fanns det så få TV-program för barn.

Åsa Hellberg sa...

"Den intellektuella nyfikenhet som kännetecknar stora människor."???

Jag känner sådana med den nyfikenheten och de är i allt övrigt små människor:)

Annika sa...

Sant Åsa! Men jag tycker ändå att han har en poäng och att det på många håll råder (folk)bildningsförakt. Sedan tycker jag i.o.f.s. inte att lättsamma underhållningsprogram på teve är fel, bara vi erbjuds annat, också.

Maria Björkman sa...

En stor, och jättesvår fråga. Visst börjar det med barnen, men det är de vuxna som inspirerar och ger förutsättningar. Ge folkbildningen ett nationellt och tydligt definierat uppdrag med tillhörande öronmärkt anslag. Vi har resurser att kunna förändra, men vi behöver hjälp genom att slippa timjakten!

Rose-Mari sa...

Håller med föregående. Det finns hela tiden människor som man vill nå och göra mera för, men priset blir högt om det inte renderar volymer. Tråkigt att vi alltid kör fast på det.