Jag gick in på Akademibokhandeln på Hötorget, det händer att jag gör det. För att kolla läget. Iklädd mina solglasögon smög jag mig fram till bokhyllan där jag vet att Solviken brukar hålla till. Letade och fann... ett ex. Ett enda exemplar var allt som återstod av den lilla Solvikshög som en gång stod där, på hyllan. De övriga böckerna har tydligen hittat nya hem att flytta till. Jag tog av mig solbrillorna och skuttade ut.
Sedan kom ett mejl från förlaget: någonting agenturaktigt i Tyskland vill tydligen läsa boken. Det betyder ingenting annat än precis just det - att de vill läsa. Och avgöra om Solviken passar den tyska marknaden eller inte. Svenska författare är så pass stora i Tyskland att agenturen har anställda som kan svenska.
Troligen blir det kalla handen, det är till och med ytterst sannolikt. Men att någonting agenturaktigt i Tyskland överhuvudtaget vill läsa ...
10 kommentarer:
Åh, agenturaktigt, det låter mumma det!
Jo ...
Shit pomfrit! Succén bara fortsätter rulla på. Jag bugar och bockar för den äran att jag känner dig. :-)
Lugn och fin nu och glöm inte att andas.
Jag tror att solviken är perfekt för tyskland!
Då tror också jag det!
Håller tummarna. Lycka till!
Hej, nu har jag läst ut Solviken, en riktig sommarläsning, men nu är jag väldigt nyfiken på hur det blir med arrendet, hoppas det blir en uppföljare snart.
Trevlig sommar önskar Lena i Gävle!
Åh vilken syn, skulle vilja se dig i solglasögon, och kanske huckle?:)
Coolt, med Tyskland!! Lycka till!!!
Lena i Gävle - tack! Och vem vet vad som händer sedan, knappt ens jag ... :)
Anne-Lie - Huckle, det måste jag ha på mig nästa gång!
Skicka en kommentar