Det skulle ta död på mig.
På direkten.
Men så tog jag mod till mig och klickade.
Än lever jag.
onsdag 30 oktober 2013
Att lyssna när någon läser högt ur ens bok
Jag var nervös som jag sällan är, satt där och hörde mina egna hjärtslag. Peppade mig själv till att klicka på symbolen, den som innebar att jag skulle få höra Kerstin Andersson läsa högt ur Solviken. Tänk om jag skulle tycka att min text lät fånig och dum och alldeles, alldeles ... vedervärdig?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Haha, jag kan inte lyssna, har bara hört röstproven (just på Kerstin.) Hon ska vara duktig ... sägs det:)
Jätteduktig och jag är omåttligt stolt över att våra böcker har samma inläsare! :)
Skicka en kommentar