Människor som
gör så gott de kan och ändå gör helt fel ... En sådan berättelse är Croissants till frukost.
Människor som längtar och som drömmer utan att inse att handlingar och val kan få helt andra konsekvenser än dem man tänkt sig ... En sådan berättelse är Croissants till frukost också.
Dessutom är Croissants till frukost en liten hyllning till män som inte är långa, mörka och testeronfyllda, och till Purpurkusten - en fantastisk trakt, en ännu oupptäckt hemlighet.
När jag skrev Solviken råkade jag bli förtjust i romanfiguren Gabriel. Han var olycklig, klantig och vilsen men samtidigt väldigt rolig i all sin känslomässiga misär. Mitt hjärta klappade lite extra när jag såg honom kämpa på, och jag undrade så hur det skulle gå för honom och vackra Cecilia, ett par som på ytan hade allt man kunde önska sig – utseende, bra jobb, pengar – men som ändå sökte meningen med livet och inte fann den i sitt äktenskap.
Till slut blev jag alltför nyfiken och var tvungen att skriva ner deras historia. Den tar sin början ett år efter Solviken och kan läsas som en fristående berättelse även om läsupplevelsen onekligen blir större om man har hela bakgrundshistorien klar för sig.
Jag kallar Croissants till frukost för en tragikomisk relationsroman och jag har själv skrattat en hel del när jag skrivit den. Men jag har också känt en stor ömhet över hur otroligt svårt vissa gör det för sig.
Till exempel Gabriel och Cecilia. Kunde de inte ha satt sig ner och pratat med varandra bara? Å andra sidan hade det aldrig blivit någon bok då ...
Människor som längtar och som drömmer utan att inse att handlingar och val kan få helt andra konsekvenser än dem man tänkt sig ... En sådan berättelse är Croissants till frukost också.
Dessutom är Croissants till frukost en liten hyllning till män som inte är långa, mörka och testeronfyllda, och till Purpurkusten - en fantastisk trakt, en ännu oupptäckt hemlighet.
När jag skrev Solviken råkade jag bli förtjust i romanfiguren Gabriel. Han var olycklig, klantig och vilsen men samtidigt väldigt rolig i all sin känslomässiga misär. Mitt hjärta klappade lite extra när jag såg honom kämpa på, och jag undrade så hur det skulle gå för honom och vackra Cecilia, ett par som på ytan hade allt man kunde önska sig – utseende, bra jobb, pengar – men som ändå sökte meningen med livet och inte fann den i sitt äktenskap.
Till slut blev jag alltför nyfiken och var tvungen att skriva ner deras historia. Den tar sin början ett år efter Solviken och kan läsas som en fristående berättelse även om läsupplevelsen onekligen blir större om man har hela bakgrundshistorien klar för sig.
Jag kallar Croissants till frukost för en tragikomisk relationsroman och jag har själv skrattat en hel del när jag skrivit den. Men jag har också känt en stor ömhet över hur otroligt svårt vissa gör det för sig.
Till exempel Gabriel och Cecilia. Kunde de inte ha satt sig ner och pratat med varandra bara? Å andra sidan hade det aldrig blivit någon bok då ...
6 kommentarer:
Jag väntar med spänning på din andra bok! God Jul Annika!
Tack, Eva, en god jul till dig med!
Så himla fint Annika!
Ska bli spännande att läsa om Gabriel.
God jul!
Tack, Nina, en god jul till dig också!
har precis läst ut din underbara bok Solviken och känner en sorts tomhet inom mig. Men hittade din blogg och som tur är så ser jag att det snart kommer en ny bok. Tror att tiden till april kommer att gå fort <3
Åh, Anki, vad glad jag blir! Och vet du vad - jag tror att du kommer att bli minst lika förtjust i Croissants till frukost ...
Skicka en kommentar