Som man sår får man skörda, kära politiker.

Chefskonferens pågår. I morgon ska jag berätta för mina kollegor om Litteraturutredningens betänkande "Läsandets kultur", om Kulturrådets delrapport samt om de förväntningar som man har på studieförbunden när det gäller läsfrämjande insatser. Det senare en uppgift nästan på samma nivå som att landsätta en människa på månen och få hem henne igen. Min utgångspunkt blir att enda sättet att äta upp en elefant är att ta små tuggor i taget och att vi måste GÖRA istället för att fastna i snack och prokrastinering.
Är det något som verkligen engagerar mig så är det just läsfrämjandefrågor. Samtidigt kan jag bli riktigt irriterad när folkbildningen förväntas lösa ett problem som statsmakterna genom sitt ointresse för det mesta som har med kultur att göra bidragit till att skapa.
Som man sår får man skörda, kom ihåg det kära politiker. Det finns inga quick fix för strukturella problem.