Molnigt och 25 grader innebar perfekta förhållanden för att provgå den allra kortaste av de många vandringsleder som korsar bergen. Dessförinnan hann vi med att promenera runt i Collioure och äta en andra frukost samt frottera oss med drösvis av turister och sommargäster. Det tog bara ett par timmar innan både T och jag kände att det räckte, vi ville tillbaka till lugnet i vår lilla by.
 |
"Långt under mig det ligger som en tavla Det vackraste i världen man kan se Både skogar, sjö och strand Blir ett enda sagoland När man ser det lite grann så här från ovan." |
 |
| Skymning och allt stillar sig. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar