Dagen efter

Efter att La tramontane blåst i ett dygn, vaknade jag till den fridfullaste av söndagsmorgnar. Det är småkyligt, vilket det naturligtvis inte alls är, ungefär som en svensk, solig, sommardag, men min inre termostat är efter en dryg vecka i byn inställd på andra, högre, temperaturer.
Grannens katt smyger omkring i den lilla vinodlingen nedanför, kanske är den på jakt efter kaninen som vi såg för ett par dagar sedan. En för mig okänd fågel kvittrar och sjunger, den låter som en blandning av koltrast och stare. I ett hönshus i närheten gal en tupp.
Byn sover. Det var fest på torget igår, med musik och dans, och alla var där. Män, kvinnor och barn, gamla och unga, T och jag.
Rakt framför mig breder havet ut sig i all oändlighet. Fiskarna har redan gett sig iväg och snart kommer även seglarna att kasta loss.
Denna stund är min egen och jag andas in den.