onsdag 1 februari 2017

Att våga kasta loss

Vi hade avtackning för två medarbetare igår som arbetat länge inom organisationen. Den ena av dem ska utveckla företaget hon haft vid sidan av sitt vanliga jobb. Den andra tyckte att det var dags, efter tjugo år på samma arbetsplats, att gå vidare. Deras beslut möttes av både beundran och oro. Kanske lite avundsjuka också.
Själv tycker jag att de resonerar klokt. Ibland måste man helt enkelt fälla ut vingarna och våga lita på att de bär. Jag stöter på alltför många som drömmer om förändring men inte vågar släppa taget om det välbekanta. Däremot har jag ännu aldrig mött någon som ångrat att den vågat kasta loss.
Om några år är det min tur att lämna över rodret och ge mig av. Kanske bli författare på heltid. Tanken svindlar ...
Idag har jag jobbat hemifrån och passade på att ta en långpromenad på lunchen. Tankarna frigörs när jag är ute och går. Dessutom mår kroppen bra av frisk luft. Men det ska vara raska promenader på minst en timme som får igång blodcirkulationen ordentligt och känns i rumpa, ben och rygg.
Grått och rått denna första februaridag.

1 kommentar:

Eva Swedenmark sa...

Vacker bild. Och ja! Jag har inte en sekund ångrat att jag släppte taget om mitt arbete och vågade vara författare. Jag släppte för övrigt taget även om mitt äktenskap och vågade språnget ut i friheten. Det var bra för mig vilket inte betyder att det alltid är lätt.